Utbildning »»

[Publicerad 2018-04-12]

Samtal om Artificiell intelligens inleder Vetenskapsfestivalen

Artificiell intelligens är ämnet på festivalens invigning – en av hundratals programpunkter på Vetenskapsfestivalen. Foto: unsplash.com
Artificiell intelligens är ämnet på festivalens invigning – en av hundratals programpunkter på Vetenskapsfestivalen. Foto: unsplash.com

”Alla pratar om AI”. Självkörande fordon, pratande mobiler och datasystem som använder våra personuppgifter för att påverka oss – datorerna blir smartare och smartare och utvecklingen påverkar hela samhället. På Vetenskapsfestivalens invigning på tisdag 17 april diskuteras både risker och möjligheter med artificiell intelligens.

Artificiell intelligens, eller AI, är ”tänkande” datorprogram som har förmåga att utföra komplexa uppgifter på egen hand och lära sig av sina misstag. De program som finns i dag är väldigt specialiserade på att lösa vissa bestämda uppgifter, som exempelvis att köra ett fordon eller spela schack, men i framtiden hoppas många forskare kunna utveckla mjukvara som kan lösa många olika typer av uppgifter.

– Utvecklingen av artificiell intelligens innebär stora utmaningar för samhället. Men de utmaningarna är inte inneboende i tekniken, utan är problem som vi som människor eller samhället står inför ändå. Teknologin är ett verktyg, som kan också användas för gott eller ont, säger Fredrik Heintz som forskar om artificiell intelligens vid Linköpings universitet.

Risker och möjligheter

Det är alltså viktigt, menar han, att samhällets myndigheter är medvetna om såväl risker som möjligheter med den nya tekniken. En medvetenhet som han tycker länge har saknats i Sverige, även om ämnet artificiell intelligens den senaste tiden börjat få en hel del uppmärksamhet även här.

– I dag pratar alla om artificiell intelligens. Det har svängt väldigt snabbt och kraftigt. Nu gäller det att vi utnyttjar entusiasmen och göra något bra av det, säger han.

Panelsamtal på Draken
Fredrik Heintz är en av deltagarna i ett panelsamtal om artificiell intelligens som hålls på invigningen av årets Vetenskapsfestival den 17 april på Draken vid Järntorget. I samtalet deltar förutom Fredrik Heintz också konstnären Jasmine Idun Isdrake, filosofen Dorna Behdadi från Göteborgs universitet och Rebecka Cedering Ångström från Ericsson. Moderatorer är Gustav Källstrand från Nobel Center och journalisten Johanna Koljonen.

På invigningen håller dessutom Max Tegmark, professor i fysik vid amerikanska universitetet MIT ett föredrag om de möjligheter och utmaningar som artificiell intelligens kan innebära.

Stora möjligheter
– Möjligheterna är väldigt stora inom exempelvis sjukvården. Medborgarnas krav på vården ökar ständigt och det gör också vår möjlighet att behandla sjukdomarna. Hur kan vi på ett mer resurseffektivt sätt fortsätta att ge en personlig vård, frågar Fredrik Heintz retoriskt.

Svaret är, menar han, att låta den artificiella intelligensen hjälpa till. Inom vården kan det till exempel handla om att delvis automatisera telefontjänster som 1177. Däremot tror han inte att vi behöver vara överdrivet oroliga för att datorerna ska ta jobben ifrån oss.

– Jag tror inte att antalet jobb kommer att signifikant förändras. Däremot tror jag att innehållet, vad vi gör på jobbet, kommer att förändras mycket, säger han.

”Väldigt specialiserade lösningar”
Riskerna då? Kommer mänskligheten, som i Terminatorfilmerna, att hotas av supersmarta datorer som tröttnar på oss och tar över själva. Det låter kanske väldigt science fiction-artat och orealistiskt, men är faktiskt ett framtidsscenario som exempelvis IT-underbarnet och Teslagrundaren Elon Musk varnat för.

Fredrik Heintz är mindre oroad av just det framtidsscenariot.

– Den AI som finns i dag är väldigt långt ifrån att vara ett direkt hot eftersom dagens system är mycket specialiserade lösningar på specifika problem.

Fördomsfulla maskiner?
Han ser dock andra risker och utmaningar. En av dem är att de system vi skapar riskerar att upprepa fördomar och ojämlika strukturer som finns i samhället.

– Många system tränas upp utifrån historiska data, och om det i dessa data finns bias, eller fördomar, så kommer systemet att upprepa dem. Det har till exempel visat sig i vissa system för ansiktsigenkänning, som är jätteduktiga på att känna igen vita män men inte fungerar alls på bilder av svarta kvinnor. Det finns många utmaningar om vi ska få den nya tekniken att vara så rättvis, transparent och jämställd som vi vill att den ska vara, säger han.