Utbildning »»

[Publicerad 2018-05-14]

Kränkande behandling och mobbning inte samma sak

"Viktigt hur enkäter utformas". Kränkande behandling och mobbning är inte samma sak. Göran Englund, utvecklingsledare på Center för skolutveckling, vill med en ny rapport göra skolpersonal och vårdnadshavare medvetna om detta. Det är viktigt i bland annat arbetet med elevenkäter.

Göran Englund har tittat närmare på resultatet av två elevenkäter på en skola inom Göteborgs Stad. Elever i årskurs 4–6 fick under förra läsåret svara på en enkät om kränkande behandling och vid ett annat tillfälle på en enkät om mobbning.

– Svaren visar att en större andel elever varit utsatta för kränkande behandling – 24,5 procent – än elever som är utsatta för mobbning – 5,2 procent, säger Göran Englund.

Maktobalans i mobbning
Kränkande behandling är allt som eleven själv uppfattar som kränkande, och som inte hör till diskriminering. Det kan till exempel vara en sårande kommentar eller att någon har kastat en boll i ansiktet. Mobbning handlar däremot om upprepade negativa händelser och att det finns en obalans i makt, vilket gör att den som utsätts inte kan försvara sig.

I den svenska skollagen finns inte begreppet mobbning utan i stället det bredare begreppet kränkande behandling. Så fort skolan fått kännedom om kränkande behandling ska det rapporteras och utredas.

– Min oro är att det lätt kan bli fokus på enstaka händelser i stället för att se mönster, som ju mobbning är. Jag önskar att skolorna tittade mer på maktobalanser, säger Göran Englund.

Internationellt finns däremot inte definitionen kränkande behandling och forskningen som finns är fokuserad på mobbning.

– Mobbning är väldefinierat. Vilka effekter den får på individerna bland annat. Det kan hända att det kommer mer forskning om kränkande behandling i framtiden och vilka konsekvenser det får.

Varje skola gör sin enkät
När det gäller elevenkäter är det upp till varje skola om de vill genomföra sådana och hur de ska utformas.

– De kan se helt olika ut och de kallas ibland för trivselenkäter, säger Göran Englund.

Han sätter upp ett varningens finger för att det är lätt att missa mobbning i en så kallad trivselenkät. Det är mycket möjligt att ett barn svarar att det trivs i skolan, trots att barnet är utsatt för mobbning.

– Det tar lång tid för ett utsatt barn att våga berätta och definiera vad den utsätts för. Det går inte att jobba med frågor om trivsel.

I sin rapport ”Kränkande behandling eller mobbing – är det samma sak?” beskriver Göran Englund vad skolor bör tänka på när de utformar enkäter. Han föreslår också att en stödjande skolorganisation skulle kunna ansvara för att utforma en enkät som varje skola kan använda sig av, utan att behöva uppfinna hjulet igen.