Utbildning »»

[Publicerad 2017-06-21]

Flyktingsituationen påverkar niornas snittbetyg

 Basir Ahmad Kamran och Johannes Nilsson har precis slutat högstadiet på Glöstorpsskolan.
Basir Ahmad Kamran och Johannes Nilsson har precis slutat högstadiet på Glöstorpsskolan.

Lägre än föregående år. Skolresultaten i Göteborgs kommunala grundskolor har sjunkit något – läsåret 2016/17 hade 67,3 procent av niondeklassarna godkänt i alla ämnen jämfört med 68,7 det föregående året. ”Det är en liten minskning, men vi ser ingen nedåtgående trend,” säger Jonas Askne, planeringsledare på stadsledningskontoret.

En trolig förklaring till minskningen är det stora antal nyanlända barn som kommit till Göteborg det senaste året och har avsevärt sämre förutsättningar för att klara skolans betygskrav än de som gått hela sin skolgång i Sverige. I stadens statistik ingår inte de nyanlända som ännu inte hunnit få svenskt personnummer. Om de räknas med har bara 62,3 procent av eleverna uppnått kraven för godkänt i alla ämnen.

– Vi har valt att inte räkna med den här gruppen för att ge en mer rättvisande bild som är jämförbar med åren innan de stora flyktingströmmarna, säger Jonas Askne.

Stora skillnader mellan stadsdelar
I ett längre tidsperspektiv säger han att skolresultaten håller en ganska jämn nivå. Däremot är det stora skillnader mellan stadsdelarna. Lägst ligger Angered och Östra Göteborg, där bara 44,9 respektive 47,1 procent av niorna hade godkänt i alla ämnen. Högst är Örgryte-Härlanda och Västra Göteborg med 83,7 respektive 79,5 procent.

– Det syns tydligt vilka stadsdelsförvaltningar som tar emot flest nyanlända. Angered och Östra Göteborg har till exempel en hög andel nyanlända och har påverkats av flyktingsituationen. Men det finns så klart andra faktorer som spelar in, till exempel föräldrarnas utbildningsbakgrund. För att kompensera för detta så får skolor med stor andel nyanlända mer resurser och vi gör satsningar på bland annat Språkutvecklande arbetssätt, säger Jonas Askne.

300 nyanlända till Norra Hisingen
En av de skolor som har fått ta emot många nyanlända är Glöstorpsskolan som hör till stadsdelsförvaltningen Norra Hisingen. Under läsåret 2015–2016 fick stadsdelen totalt ta emot 300 nyanlända elever. En av dem var 17-årige Basir Ahmad Kamran, ensamkommande från Afghanistan, som nu har gått ut grundskolan och kommit in på gymnasiet.

– Det är skolan som har gjort att jag orkat med som ensamkommande ungdom här i Sverige. Det är svårt att komma hit ensam, men jag har fått väldigt bra stöd från skolan och funnits respekt mellan alla elever. Särskilt sista året har varit underbart, och jag har lyckats få godkänt i alla ämnen, säger han.

Hans skolkamrat Johannes Nilsson säger att det känns som att flyktingfrågan kommit närmare inpå, i och med det stora antalet nyanlända flyktingar på Glöstorpsskolan.

– På lektionerna vi hjälpt dem ganska mycket, och jobbat tillsammans. Man kanske tror att farten på undervisningen blir lägre om det är många nyanlända i en klass, men jag tycker inte det har påverkat nivån. Och det sägs ju att man lär sig bättre själv när man lär ut saker till andra, säger han.

”En elev är en elev”
Glöstorpsskolans rektor Britt-Marie Claeson säger att man i Norra Hisingen sedan sommaren 2015, alltså strax innan flyktingströmmarna ökade kraftigt, arbetat med en medveten strategi för att ge nyanlända en så god skolgång som möjligt och ge dem möjlighet att integreras i det svenska samhället.

– Vår utgångspunkt är att en elev är en elev, oavsett var de kommer ifrån. Vi har berett plats även när vi inte haft plats, till exempel fick vi under en period ha undervisning i en lägenhet. Det var jobbigt, men det gick. På Glöstorpsskolan har vi totalt tagit emot ett femtiotal nyanlända och har fått lära oss allt eftersom, säger hon.