TEMA Stadsutveckling »»

[Publicerad 2017-03-08]

Läs Vårt Göteborgs chatt om centralen och trafiken

Karin Holmström, Stefan Eglinger, Simon 
Wallqvist och Johanna Rödström svarade på 
göteborgarnas frågor.
Karin Holmström, Stefan Eglinger, Simon
Wallqvist och Johanna Rödström svarade på
göteborgarnas frågor.

Många frågor och svar. Trafikdirektör Stefan Eglinger, Simon Wallqvist, projektledare för Centralenområdet, Karin Holmström Göteborgs Stads projektchef för Västlänken och trafikplanerare Johanna Rödström svarade på onsdagseftermiddagen på göteborgarnas frågor om Centralenområdet och trafikplaneringen i stan.

Läs artiklarna i Magasinet Vårt Göteborg nr 1 2017:
Kör på i livet utan egen bil - läs om hur familjen Wikehult/Koucky läser livet som småbarnsföräldrar utan egen bil. Trafikdirektör Stefan Eglinger svara på frågor om trafikstrategin.
Ursäkta röran - vi bygger om. Nu formas framtidens stadskärna. Läs om nya Centralenområdet.

Ett 60-tal frågor kom in till experterna som svarade under en dryg timma. Här nedan kan du läsa alla frågor och svar:

FRÅGA:
bobbo: på vilket sätt hade ni tänkt att ett centralt miljonprogram skulle lösa den här stadens problem? alla förtätade städer hittills har problem med kriminalitet och utanförskap att man lägger till grönt i ekvationen på några hustak och innergårdar lär knappast ändra på detta! set till de visioner som presenterats så kommer vi ha en vindtunnelstad som knappt är framkomlig 6 månader om året..

SVAR: Simon Wallqvist - stadsbyggnadskontoret (Centralenområdet):
Hej Bobbo!
Tack för ditt inspel i debatten. Dagens planeringsideal och politiska inriktning pekar på en annan utveckling än den du hänviasar till. Angående vindtunnel så utreder vi likalklimataspekterna utifrån pågående planering.


FRÅGA:
bobbo: det har aldrig varit så här få bilar i staden i modern tid ändå vill ni minska den ytterligare och begränsa framkomligheten! hur tänker ni kring barnperspektivet med barn som har aktiviteter som kräver skjuts i bil eller alla ideellt engagerade personer som idag ställer upp för att dessa barn ska kunna ha en meningsfull fritid?

SVAR: Stefan Eglinger - trafikdirektör:
Hej Bobbo
Barnen är viktiga i staden och framförallt är det viktigt att barnen får plats och får ta plats i staden mer på sina villkor. På vissa håll och inte minst kring skolor kan skjutsandet i sig göra att barn känner sig mer otrygga i sin närmiljö.
Så färre bilar kan göra barnens vardag bättre och samtidigt behöver en viss tillgänglighet säkerställas till anläggningar och områden i staden.


FRÅGA:
Gerda: Har sett de förfärliga bilderna på vad ni tänker bygga bakom vår fina centralstation. Bara en massa opersonliga höghus, ska vanliga människor bo där? Vem ska ha råd? Och vem har bestämt att det är så vår stad ska se ut?

SVAR: Simon Wallqvist - stadsbyggnadskontoret (Centralenområdet): Hej Gerda!
Det är vanliga människor som ska bo i staden, även i husen bakom centralen. Vem som har bestämt hur det ska se ut. Ja det är ett samspel mellan fastighetsutvecklarna, politiker, vi som planerar och medborgare som gjort inspel i planarbetet som pågår.


FRÅGA:
Bobbo: De flesta turister som kommer till centralen åker vidare i taxi få vill släpa på bagage i kollektivtrafiken hur tänker ni att denna logistik ska se ut framöver??

SVAR: Johanna Rödström - trafikkontoret (trafikplanering): Hej Bobbo! Taxi är kommer att koncentreras till på södra sidan av stationen, mot hotell post, då de stora byggena pågår norr om.


FRÅGA:
Linda: Vad kostar västlänken i dagens penningvärde och vad är, enligt dig Karin, den största utmaningen med detta projekt?

SVAR: Karin Holmström - trafikkontoret (Västlänken):
Hej Linda, 20 miljarder kr i 2009 års penningvärde. Det finns flera utmaningar, men ännu större möjligheter. Kan inte peka ut någon särskild utmaning.


FRÅGA:
Martin Swahn: Hej! Härligt med allt som händer i staden för tillfället. Vilka planer finns på att gräva ner Götaleden västerut från Järntorget och flytta Stena till ytterhamnarna?

SVAR: Simon Wallqvist - stadsbyggnadskontoret (Centralenområdet):
Hej Martin!
Kul med positiv feedback!
I närtid finns det inga planer på att gräva ner leden väster ut från Järntorget. Flytt av Stena är också en fråga som ligger på längre sikt. Först ska vi utveckla området mellan leden och första långatan.


FRÅGA:
Sara: Varför finns det ingen kollektivtrafik i Gårda som där så många arbetar. Finns det planer på att bygga ut kollektivtrafiken med hållplatser i Gårda?

SVAR: Stefan Eglinger - trafikdirektör:
Hej Sara
Norra delen av Gårda trafikeras av linje 60 som har hög turtäthet under dagen. För Gårdas utveckling med tillkommande byggnationer kommer vi fortsatt ha en diskussion med Västtrafik om hur vi på bästa sätt trafikförsörjer området.


FRÅGA:
bilburen: Var kan jag parkera min bil när jag pendlar ut till granskommunerna?

SVAR: Johanna Rödström - trafikkontoret (trafikplanering): ~~Hej bilburen! På Västtrafiks hemsida hittar du var det finns pendelparkeringar. http://www.vasttrafik.se/#!/reseinformation/sok-pendelparkering/
Det är många som vill använda våra pendelparkeringar och också åka kollektivt. Det tycker vi är bra! Vi jobbar hårt för att få till fler platser både på pendelparkeringar, tåg o bussar.


FRÅGA:
Patrik H-man : Nya Hissingsbron Min far hade sitt kontor i den gamla röda tegelbyggnaden i kurvan vid gamla bron (dåvarande Gatukontoret) Pappa dog förtida i asbethslunga, enligt läkarna helt säkert från bromsbelägg asfalt etc! Som tur var fanns det inte bostäder i dessa kvarter så det var bara arbetsplatserna som drabbades. Hur kan man nu planera hundratals bostäder i direkt anslutning till nya bron. Säljbilderna med barnfamiljer som njuter i solen från balkongen är vackra men Göteborgarna blir lurade. klart att fordon idag släpper ut mindre avgaser men canserrisken in anslutning till bron är uppenbar.

SVAR: Stefan Eglinger - trafikdirektör:
Hej Patrik
Beklagar verkligen din fars bortgång och det är en väldigt viktig fråga kring våra invånares hälsa du tar upp.
Idag styrs luftkvalitetsfrågor via det som kallas miljökvalitetsnormer. Vid nybyggnation får dessa inte överskridas vilket också hanteras i de detaljplaner som tas fram för områden som ska bebyggas. Så är det även i områdena runt nya Hisingsbron.


FRÅGA:
Äkta göteborgare: I Vårt Göteborg läser jag om promenadstråk längs älven, det låter trevligt. När blir det verklighet?

SVAR: Simon Wallqvist - stadsbyggnadskontoret (Centralenområdet): Vi kommer att bygga ut stråket allt eftersom i olika delar. Skeppsbron är på gång med byggnation och packhuskajen kommer att rustas upp i närtid. Utvecklingen av Kajstråket i Gullbergsvass kommer att utvecklas på längre sikt efter att hisingsbron är klar 2021. Så det är svårt att svara exakt när det är klart. Det samma gäller på norra sidan där det i dagsläget finns ett utvecklat stråk vid Eriksberg. Frihamnen och Lindhomlens kajer utvecklas över tid.


FRÅGA:
Hisings-Bo: Johanna Rödström, Hur kan du ge ett sådant svar angående Västlänkens kapacitet. Är det inte dags att ni presenterar fakta? Västlänken klarar bara 12 tåg per riktning i timman, mot dagens 17 till säckstationen, och sårbarheten blir enormt mycket större.

SVAR: Karin Holmström - trafikkontoret (Västlänken): Det finns inte utrymme att bena ut den komplicerade kapacitetsfrågan här på chatten. Västlänken kommer att öka kapaciteten, men exakt hur många tåg som kommer kunna gå till, från och igenom Göteborg 2026 och längre fram i tiden än så beror på en rad andra faktorer som jag pekat på i mina tidigare svar här.


FRÅGA:
Peter B. Johansson: Kommer troligen att flytta till Uddevalla om ett par år. Hur är det tänkt att fungera med pendeltågen om jag vill åka direkt till t ex Kungsbacka?

SVAR: Karin Holmström - trafikkontoret (Västlänken):
Innan Västlänken är klar kommer du precis som idag byta vid Göteborgs Central. När Västlänken är kvar finns bättre förutsättningar för direkttåg. Men tidtabeller och exakt hur tågen kommer att gå är för tidigt att sia om.


FRÅGA:
Lotta S.: När kommer de första tågen att rulla genom Västlänken?

SVAR: Karin Holmström - trafikkontoret (Västlänken):
2026 enligt planen.


FRÅGA:
MZ: Hur många kvadratmeter kontor kommer att byggas/möjliggöras?

SVAR: Simon Wallqvist - stadsbyggnadskontoret (Centralenområdet): I centralenområdet planeras det för 16000 arbetsplatser, det motsvarar cirka 450 000 kvardratmeter. Men inom dessa ingår handel, kontor, offentlig service, restauranger m.m.


FRÅGA:
Olivia: Hur kommer det att bli på Ringön? Kommer man att kunna hyra lokaler billigare där nu, om staden vill stödja etablering av småföretag?

SVAR: Simon Wallqvist - stadsbyggnadskontoret (Centralenområdet): Det är fastighetsägarna som själva reglerar hyressättningen. Jag är för dåligt insatt i hyresregleringen och stadens förvaltning av byggnader i området.


FRÅGA:
MajBrittW-gren: Hur mkt av Liseberg blir kvar när Västlänken är klar??

SVAR: Karin Holmström - trafikkontoret (Västlänken):
Enligt planerna kommer Liseberg byggas ut så när Västlänken är klar kommer det finnas "mer" Liseberg. Däremot monteras Lisebergshallen ned och huvudentrén flyttas under bygget av Västlänken.


FRÅGA:
Hisings-Bo: Johanna Rödström, Hur kan du ge ett sådant svar angående Västlänkens kapacitet. Är det inte dags att ni presenterar fakta? Västlänken klarar bara 12 tåg per riktning i timman, mot dagens 17 till säckstationen, och sårbarheten blir enormt mycket större.

SVAR: Johanna Rödström - trafikkontoret (trafikplanering): Hej. Vår planering utgår från att vi ska klara framtida behov för tågtrafiken. Skulle det sedan visa sig att behovet blir större än så finns möjlighet att öka kapaciteten genom att bygga ut ytterligare två spår vid stationerna i Haga och Korsvägen. Vi har alltså förberett så att detta ska kunna göras.


FRÅGA:
Nisse Hult: När öppnar linbanan? Ska bli härlit å se stan från ovan! Hur många fler linbanor kommet det att bli?

SVAR: Stefan Eglinger - trafikdirektör:
Hej Nisse
Visst är det ett riktigt kul men även riktigt bra projekt. Ambitionen är att kunna öppna för trafik sommaren 2021. Det är en väldigt tight tidsplan men vi jobbar med full fart och kraft.


FRÅGA:
Louise K: Hur ska det bli med boendepakeringen framöver? Ska den tas bort? Var ska man parkera istället? Man måste ju få lov att äga en bil om man bor i stan, eller hur?

SVAR: Stefan Eglinger - trafikdirektör:
Hej Louise
Det finns inga planer på att ta bort boendeparkering och självklart får man äga bil även om man bor i staden.


FRÅGA:
Pär: Hej, Jag citerar: "Området kring Centralstationen ska inte längre domineras av trafiken". En centralstation är ju i allra högsta grad en hub för trafiken; tåg, bussar, spårvagnar, bilar,taxi, cyklar mm. Vad är målsättningen? Är tanken att det fortfarande skall vara relativt enkelt att transportera sig till och från Centralen och Nils Ericsson-terminalen eller kommer man att försvåra för vissa trafikslag att angöra dessa? T ex så behöver många människor av olika anledningar skjuts till och från tåget. Kommer man att ta hänsyn till detta i planerna?

SVAR: Simon Wallqvist - stadsbyggnadskontoret (Centralenområdet):
Hej Pär!
Bra citat, självklart har du rätt i att centralen är kopplad till och i sin natur dominerad av trafiken. Målstättningen är att det i fortsättningen skall vara enkelt och möjligt att angöra centralen med alla trafikslag. Däremot så ska trafik som inte har stationen som destination inte dominera området. Därför sänker vi Götaleden och bygger en Hisingsbro med kortare ramper och ett mer stadsmässigt trafiksystem. Men de som behöver ta sig till stationen med bil, cykel, rullstol, till fots eller med kollektivtrafik ska i fortsättningen kunna göra det.


FRÅGA:
Linda: Vad kostar västlänken i dagens penningvärde och vad är, enligt dig Karin, den största utmaningen med detta projekt?

SVAR: Karin Holmström - trafikkontoret (Västlänken):
Hej Linda
Alla trafikverkets projekt har ett referensår som man refererar kostnader för resp projket till. För Västlänken är 2009 referensår. Anledningen till referensår är för att det skall vara lätt att bedömma hur projektet har hållit budget.
Utmaningen: Det är ett kul projekt att vara en del i. Många frågor i staden hänger ihop, stadsutveckling, bygga tät och bygga mer för en grön och nära storstad.


FRÅGA:
Ebbe Röd: Jag skulle gärna vilka för svar på följande frågor: 1. Varför bygger man Västlänken när den inte ger inte ger ökad kapacitet? 2. Västlänken ger enligt trafikverkets simuleringar totalt (vid alla tre stationer) endast 2000 tillkommande resenärer. Hur kan staden försvara en investering i Västlänken? 3. Enligt samma simuleringar kommer regionförstoringseffekten endast att bli en promille. Är det värt 20 miljarder att öka resandet med en promille? 4. Vid byggandet av Västlänken kommer ca 2000 parkeringsplatser att försvinna i centrala Göteborg. Lägger man till övriga byggnationer kommer ytterligare flera tusen parkeringsplatser att försvinna. Hur skall staden/trafikverket kompensera detta bortfall? 5. När station centralen och Region City byggs norr om dagens Centralstation försvinner många busshållplatser. Hur skall dessa kompenseras? 6. Region City kommer att bebygga området norr om Centralstationen. Möjligheten att angöra Nils Eriksson terminalen och Centralstationen försvinner därmed under ca 6 år. Idag angör ca 7 700 fordon per dygn denna plats. Var skall dessa fordon angöra under denna tid? 7. Hur skall angöring ske av Nils Eriksson terminalen och Centralstationen när Region City är byggt? 8. Varför bygger man endast 2000 bostäder men 16000 arbetsplatser när syftet är att bygga en blandstad och det är en omfattande brist på bostäder? 9. Under genomförandet av de stora byggprojekten i Göteborg kommer omfattande trafikstörningar att uppkomma. Varför har ingen simulering av trafikflöden genomförts för att utröna hur trafiken påverkas i centrala Göteborg? Med hopp om konkreta svar och gärna inget politiskt svammel. Med vänlig hälsning

SVAR: Karin Holmström - trafikkontoret (Västlänken): Hej Ebbe Röd. Ursäkta dröjsmålet men du hade många frågor.
1. Se svar till Mattias5 tidigare, Västlänken innebär ökad kapacitet för tågtrafiken till och från Göteborg. I takt med att investeringar görs i systemen runt om Göteborg m m kommer trafiken gradvis att kunna öka.
2 och 3 Jag vet inte vilka simuleringar du hänvisar till så svårt att svara på dessa frågor. Västlänken ökar kapaciteten för tågtrafiken till, från och genom Göteborg, och sprider kollektivtrafikresenärerna, vilket bl a kommer att underlätta pendlingen och bidra till att stärka regionen.
4. Ja, byggandet av Västlänken och andra byggen kommer att påverka ett antal parkeringsplatser. Nu pågår arbetet med att hitta ersättningsplatser i berörda områden, men också på andra ställen i staden. Men på vissa ställen kommer det vara svårare att hitta parkering under byggtid om trafikmängden är densamma som idag.
5 På Åkareplatsen byggs ett nytt resecentrum som kompenserar en betydande del av bortfallet. Därtill görs en del förändringar av Västtrafiks trafikering.
6. Ja, det kommer att vli svårare att ta sig till och från området med bil under vissa tider på dygnet. Men många väljer redan andra färdsätt.
7. Liknande dagens situation, dvs norrifrån. Detaljerna är dock inte klara.
8. Just i centralenområdet är det övervikt av kontor i linje med strategin att stärka området som kärnan i regionen. I omgivande områden, ex Frihamnen och Gullbergsvass kommer det bli en betydligt större andel bostäder.
9. Jo, det görs både övergripande trafiksimuleringar och simuleringar för de enskilda projektens påverkan som stöd för trafikplaneringen och för att skapa bästa möjliga framkomlighet.


FRÅGA:
Bobbo: Hur mycket massor förväntar ni er att kunna dumpa i havet när nya kombiterminaler byggs??

SVAR: Stefan Eglinger - trafikdirektör:
Hej Bobbo
Massor och andra saker kan man naturligtvis inte dumpa i havet hur som helst. Regelverket är tydligt och det görs alltid omfattande miljöprövningar och tillstånd behövs innan deponering ev får ske. Just kopplat till kombiterminaler så har jag inte någon klar bild av det men läs gärna mer om den nya kombiterminalen som ska byggas i Göteborgs hamn på den här länken


FRÅGA:
Carina: Johanna, kan du beskriva vilken ökad turtäthet Västlänken skapar?

SVAR: Johanna Rödström - trafikkontoret (trafikplanering): Västlänken stärker kapaciteten kraftigt men det faktiska antalet antalet tåg till, från och genom Göteborg är inte bestämt ännu. Turtätheten kommer att bero på ett antal faktorer.
Några av dessa är:
- takten i investeringar av järnvägsnätet runt Göteborg och Västsverige i stort
- utbyggnad av ytterligare två spår i station Haga och Korsvägen
- järnvägsnätets signalsystem (hur tätt kan man köra tågen)
- vilken typ av tåg som trafikerar Västlänken


FRÅGA:
Anders: När det nu skall byggas tätt både kring centralen och vidare öster ut i Gullbergsvass så borde det behövas kapacitetsstark kollektivtrafik i det stråket. Görs det några förberedelser för det? En möjlighet vore att passa på att gräva ner tunnlar innan det står hus i området som gör det dyrt och som sedan kan nyttjas av spårvagnar eller något mer tunnelbanelikt om det kommer behövas. Inspirerande exempel är "Zweierlinie" i Wien som först grävdes ner som spårvagnstunnel på 60-talet, konverterades till tunnelbana för korta tåg på 80-talet, som ca 2005 fick plattformarna förlängda till normaltåg och som nu skall konverteras till förarlös tunnelbana. Bara man har tunnlarna kan tekniken i dem utvecklas senare.

SVAR: Stefan Eglinger - trafikdirektör:
Hej Anders
Gullbergsvass ligger fortfarande i ett tidigt planeringsskede och det du tar upp är viktigt. Överlag behöver vi utveckla kollektivtrafiken i Göteborg mycket framöver och även finna former som vi idag inte har i Göteborg. I samarbete med Västra Götalandsregionen, Mölndal och Partille arbetar vi nu med Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille. Via länken nedan går det få en glimt av vad målbilden kommer att innehålla.
http://nextstop2035.se/


FRÅGA:
Mattias5: Nedsänkningen av E45 kommer att överdäckas och skapa en ny tunnel. Men om jag förstått det, så kommer ett avsnitt mellan den nya tunneln och nuvarande Götatunneln inte att överdäckas. Stämmer det? (Om "ja", så antar jag att det avsnittet kanske kommer att överdäckas längre fram.)

SVAR: Simon Wallqvist - stadsbyggnadskontoret (Centralenområdet):
Hej igen Mattias!
Det stämmer som du skriver, mellan stadstjänaregatan och den befintliga götatunnelsmynningen finns ett avsnitt som inte överdäckas i samband med götaledsprojektet. Ambitionen är att det överdäckas vid ett senare tillfälle. Vi har utrett grundläggningsförhållandena för området och det är komplicerat, milt sagt.


FRÅGA:
Mattias5: I skisser jag sett, verkar det eventuellt bli väldigt stora ytor för buss- och spårvagnshållplatser mellan Nils Ericsonterminalen och Nordstan och mellan Lilla Bommen och Nordstan. Går det att utnyttja ytan bättre och bygga hus ovanpå dessa hållplatser, eller tätt inpå?

SVAR: Simon Wallqvist - stadsbyggnadskontoret (Centralenområdet):
Hej Mattias!
Hållplatsen blir liknande den som finns vid kungsportsplatsen med spårvägshållplats i mitten och busshållplats vid sidan. Vi har som ambition att bevara och utveckla Nils Ericsonsplatsen som ett torg/plats. Ett stationstorg med grönska, inslag av vatten och uteserveringar. Att bygga mer på platsen är inte aktuellt av flera skäl, delvis så bedöms det finnas behov av öppna platser i närheten av det höga och täta RegionCity.


FRÅGA:
Laila B: Hörde nån prata om att det blir kaos med alla segelbåtar som kommer trängas vid Hisingsbron när dom måste vänta på broöppning i semestertider. Kan det verkligen bli så?

SVAR: Stefan Eglinger - trafikdirektör: Hej Laila.
Det här är en fråga som vi naturligtvis tittat närmre på liksom båttrafiken överlag på älven. Samordning av broöppningar kommer att ske bland annat med Marieholmsbroarna och det behov järnvägstrafiken har på dem.
När det gäller fritidsbåtstrafiken så kommer det att finnas särskilda tider på dygnet för passage. Vi bygger även väntplatser och angöringsplatser både upp- och nedströms Hisingsbron.


FRÅGA:
Alma: Läste en artikel där någon befarade att det kommer bli ett slumområde bakom Centralen. Kan ni garantera att det inte blir så?

SVAR: Simon Wallqvist - stadsbyggnadskontoret (Centralenområdet):
Vi kan i planeringen reglera var och hur bebyggelse placeras, hur hög, och vilken användning som tillåts i byggnaderna. Slum är ett ganska diffust begrepp i detta fall. Vad vi kan garantera är att vi reglerar så att det blir bostäder i området. Se gärna debattsvaret i Göteborgs-Posten


FRÅGA:
Alma: Hej.Hur kommer framkomligheten med bil att bli till centralens parkering. Om man inte kan ta spårvagn på grund av handikapp tex

SVAR: Johanna Rödström - trafikkontoret (trafikplanering):
Hej! Det kommer att finnas möjlighet att ta sig med bil till stationen och också släppa av och hämta även under byggtid. Vårt budskap är att de som inte behöver bilen inne i Centralenområdet under högtrafiktimmarna kan bidra till framkomligheten genom att välja andra tider, andra vägar eller hållbara färdsätt. Många har redan idag ändrat sitt sätt att resa vilket gör att vi just nu har ganska bra framkomlighet större delen av dygnet. Vi säger att man bör vara ute i god tid inför sin buss- eller tågresa särskilt om man reser fredag eftermiddag eller söndag eftermiddag.


FRÅGA:
Lennart: Varför görs en mängd förberedelser för VL runt centralen när det är långt från givet att MMD godkänner VL??

SVAR: Karin Holmström - trafikkontoret (Västlänken):
Hej Lennart
De är inte ovanligt att det görs förberedande arbeten innan själva byggnationen sätter igång. Förberedelsena behövs i Centralenområdet för flera projekt. Mark och miljödomstolen (MMD) prövar hur anläggningen skall byggas - inte om den ska byggas.


FRÅGA:
Mattias5: Skisser över framtida centralområdet visar många höghus. Gärna det, men skisserna verkar mest visa glas och fyrkantighet. Är husens utseende bestämda? (Det kan bli rätt trist när glasen reflekterar den så ofta gråa Göteborgshimlen.) Mer färg? Fler material? Sneda vinklar (tak)? Och en del glas. Kan man låta invånare i Göteborg få rösta fram utseende (och om det nu skulle visa sig vara glas och fyrkantigt, så låt gå för det).

SVAR: Simon Wallqvist - stadsbyggnadskontoret (Centralenområdet):
Hej Mattias!
Det är en väldigt intressant fråga du ställer. Mycket av gestaltningen av de tillkommande husen regleras inte i detaljplanerna, varpå det är fastuighetsutvecklarna som bestämmer. Vad gäller detaljplanen norr om centralstationen(RegionCity) Reglerar vi taklutning och tar fram gestaltningsprinciper i samspråk med Jernhusen.


FRÅGA:
Ronja Rövardotter: Göteborgs befolkning ökar mer än någonsin och samtidigt ska biltrafiken minska med en fjärdedel. Är det realistiskt? Ärligt talat....?

SVAR: Stefan Eglinger - trafikdirektör:
Onekligen en utmaning som heter duga men också en alldeles nödvändig strävan ur såväl globalt som lokalt miljöperspektiv liksom i ambitionen att bygga en attraktiv stad. Frågan handlar i den senare delen väldigt mycket om hur vi använder stadens offentliga rum. Alla bilar får helt enkelt inte plats.


FRÅGA:
Hisings-Bo: Hej, Trafikpolicyn ni hela tiden refererar till. Vem har beslutat den, och varför har ni inte förankrat den med Göteborgarna?

SVAR: Stefan Eglinger - trafikdirektör:
Hej
Trafikstrategin beslutades av trafiknämnden i januari 2014 och föregicks av ett gemensamt arbete med utbyggnadstrategi och grönstrategi. Arbetet genomfördes i en bred process i staden och med flertalet medborgardialoger. Här kan du läsa mer om trafikstrategin


FRÅGA:
Hampus Wahlberg : Hej! Göteborg lider av en kraftig bostadsbrist och man har infört trängselskatt för att minska trafiken in till stan. Varför i hela friden bygger vi inte på höjden? Och då menar jag inte vad som man verkar anse vara på höjden i Göteborg. Jag menar inte att 10 våningar är högt. Utan jag skulle vilja se monumentala byggnader på åtminstone 20 våningar och uppåt. Det borde råd ett totalförbud på nybyggen runt centralen som inte är 25 våningar och helst se jag ett par byggen med det dubbla antalet. Varför? Jo det säger väl sig självt. Vi har som jag skrev en extrem bostadsbrist och folk vill bo centralt. Då är det enda rimliga att bygga högs hus men många lägenheter för att kunna husera maximalt antal människor på minimal markyta. De som bor centralt har i mindre utsträckning bil och därför minskar även miljöpåverkan samt trafiken i stan, vilken trängselskatten tydligt klargöra vara en målsättning. Det är dessutom så att Göteborg i princip helt saknar landmärken, vilket är katastrofalt för Sveriges näst största stad som verkar vilja växa än mer. Med vänliga hälsningar, Hampus Wahlberg

SVAR: Simon Wallqvist - stadsbyggnadskontoret (Centralenområdet):
Hej Hampus! Tack för dina synpunkter. I utvalda lägen passar det med höga hus och i andra lägen passar det mindre bra. Det vi eftersträvar är som du skriver fler centrala bostäder, och då är det framför allt tätheten och inte direkt höjden på husen som är viktig. Vi planerar för nordens högsta hus, Karlavagnstornet, samtidigt så har vi en rad andra höghusprojekt på gång. Till exempel 6 torn mellan 80 och 115 meter i centralenområdet som kommer att skapa ett nytt landmärke.


FRÅGA:
Orolig: Johanna, om man har tunga resväskor och ska till centralen, kan man inte komma fram med bil längre alls? Taxi?

SVAR: Johanna Rödström - trafikkontoret (trafikplanering):
Hej. Jo, det kommer att kunna ta sig med bil till centralen och vi kommer självklart att se till att det finns möjlighet att hämta och lämna. Taxi är kommer att koncentreras till på södra sidan av stationen, mot hotell post, då de stora byggena pågår norr om.


FRÅGA:
Lisbeth H Högsbo: Man blir klaustrofobisk av alla höghus, vad är det som händer med vår fina stad Gbg?

SVAR: Simon Wallqvist - stadsbyggnadskontoret (Centralenområdet):
Hej Lisbeth!
Vår fina stad utvecklas. I vissa lägen blir det högre hus och i andra lägen lägre. Vi planerar för nya områden med ny bebyggelse, parker och en närmre kontakt till älven.


FRÅGA:
kenny seaflower: Har fått Vårt Göteborg i min hand ( mycket bra tidskrift), härlig information. Men jag läser bl a en artikel " Kör på i livet utan egen bi ", detta ser jag i många artiklar. Känner mig oroad över detta, jag, vi kör mindre än 50 mil per månad, alltså över året sett, ca 500 mil per år. Älskar min nya bil, skall jag ha dåligt samvete för att jag äger denna bil ? Kommer människor att se ner på mig när den står och glänser på parkeringen ? Är det bättre att ha en Anders Zorn på väggen hemma som enbart vi i familjen kan se ? Jag har alltid tyckt att det finns vackra bilar, är det slut med det nu? Skall jag må dåligt varje gång jag tittar ut på min bil. Kommer folk att mobba mig ? Hälsar en som börjar må allt sämre

SVAR: Stefan Eglinger - trafikdirektör:
Hej Kenny
Självklart ska du kunna känna dig som en nöjd ägare av din bil och kunna känna både glädje och stolthet över det. Jag är själv väldigt nöjd med min bil och behöver den. Vi har alla olika behov och önskningar i våra liv och bilen kommer fortsatt att vara viktig för många människor medan andra hittar andra sätt att hantera sin vardag. För att få staden att fungera med en ökande befolkning och ökat inpendlande behöver vi dock åka kollektiv, gå eller cykla så mycket vi kan och ta bilen endast när vi måste. Annars får vi helt enkelt inte plats i den växande staden.


FRÅGA:
Jerry: Va e d för fel på Gårdaalternativet?

SVAR: Karin Holmström - trafikkontoret (Västlänken): Västlänken svarar bättre mot Göteborgs och regionens behov vad gäller att stärka tågkapaciteten, sprida ut kollektivtrafikresenärerna och att utveckla staden, inte minst i de centrala delarna. Västlänken är utrett, avtalat och finansierat.


FRÅGA:
Mvh Bert: NÄr invigs Hisingsbron? Ska det stå så mycket höghus alldeles inpå bron?

SVAR: Simon Wallqvist - stadsbyggnadskontoret (Centralenområdet): 2020 öppnar bron för bil, bus, cykel och gång-trafik. 2021 öppnar bron för spårvägstrafik. Invigningsdag får vi återkomma med. Det kommer att byggas hus i brons direkta anslutning och de kommer att vara 50 meter höga ut mot bron.


FRÅGA:
Björn : Korsvägen ska bli kaos i åratal, hur tar man sig förbi där med bil när allt är en grop? Hur ska vi som bor i Johanneberg göra?

SVAR: Karin Holmström - trafikkontoret (Västlänken):
Hej Björn
Schaktarbetet vid Korsvägen delas upp i två etapper. Etapp 1 planeras mellan våren 2018 till sommaren 2020. Påverkan på trafiken under den etappen blir begränsad. Gående och
cyklister leds runt till den västra sidan av Korsvägen. Kollektivtrafik påverkas inte. Under etapp 2 (västra delen) kommer det vara ett större schakt och trafiken kommer då att påverkas mer. Detaljerna för trafiklösningen under den perioden är inte klar. Etappen pågår till 2024.


FRÅGA:
Nils Karlsson: Här kommer ett förslag. Bygg ett bostadshus som ser ut som Gasklockan!!

SVAR: Simon Wallqvist - stadsbyggnadskontoret (Centralenområdet): Fint förslag! Gasklockan vila i frid. Arbetet med Gullbergsvass och Gullbergskaj är i ett tidigt skede och under den närmaste framtiden kommer området att användas för tillfälliga åtgärder. Men ett hur med samma form kan vara en god ide


FRÅGA:
Lars: Ett bra sätt att föra samman staden , dvs Hisingen och kommande boende på Bananpiren etc med "södra" Älvstranden vore ju att utveckla den befintliga bron som en grönskande bro. (jmf The High-Line Park New York etc) Dvs minska bredden (då håller den för icke fordonstrafik samt nedfarterna kunde ju göras om för bättre plats. Det enda argument emot jag hört är att den nya bron skulle skymmas. Dvs än är det ju inte föresent att Göteborg skulle ha en världsunik miljöbro som för staden samman

SVAR: Stefan Eglinger - trafikdirektör:
Hej Lars
Det du tar upp är verkligen spännande och intressant och går att se i stadsutvecklingen på många håll i världen. Just High lane Park i New York är ett väldigt bra exempel.
När det gäller Göta Älvbron har vi tyvärr inte förutsättningar att göra motsvarande pga av framförallt bron tekniska tillstånd men också en rad praktiska dilemman som handlar om broöppningar, båttrafik på älven mm. Därför ingår i projektet med Hisingsbron att även riva Göta Älvbron. Däremot ser vi gärna flera goda ideer om utveckling av spännande utveckling av vår stad.


FRÅGA:
Kajsa Olsson: Jag har läst hos motståndsgrupper på facebook en massa om hur många tåg som verkligen kommer att gå igenom Västlänken, att den inte ökar kapaciteten på centralen osv. Kan ni bena ut det här för mig? Blir helt förvirrad av alla spekulationer.

SVAR: Johanna Rödström - trafikkontoret (trafikplanering): Hej Kajsa, på dagens station, Göteborg Central, måste alla tåg köra in och sedan ut. Detta stjäl mycket kapacitet. Att i stället kunna köra in på stationen och sedan vidare "rakt fram" kommer att ge mycket bättre kapacitet. Att få till detta är nödvändigt för att kunna ta emot fler tåg.


FRÅGA:
Matthias H.: Hej, oerhört spännande framtid för Göteborg med västlänken och centralenområdet bland annat men ni måste få in många många många fler lägenheter i centralenområdet annars blir det inte tillräckligt med stadsliv på kvällarna.

SVAR: Simon Wallqvist - stadsbyggnadskontoret (Centralenområdet): Bostäder är viktigt både ur trygghetsperspektiv och för att få ett underlag för kultur och stadsliv. Vi arbetar för att få in bostäder i området och ambitionen är att leverera 2000 stycken lägenheer samtidigt som vi planerar för 16000 tillkommande arbetsplatser. I angränsande områdetn Gullbergsvass och Frihamnen ser vi en större koncentration med bostäder.


FRÅGA:
Portia: Kommer det att bli bostäder oxo på Ringön.

SVAR: Simon Wallqvist - stadsbyggnadskontoret (Centralenområdet):
Hej Portia!
Arbetet med Ringön är igång och inriktningen för området är att utveckligen ska grundas i de befintliga verksamheterna på platsen. Det är en lågsammare utveckling som på sikt kan innehålla bostäder. På lägre sikt kan det involvera bostäder men inte i den närmaste framtiden.


FRÅGA:
Intermetra: Hur ser Göteborgs Stad på utveckling av kombinerad mobilitet? Är det några spännande projekt inom området i pipen för 2017? #kombineradmobilitet

SVAR: Stefan Eglinger - trafikdirektör:
Hej
Kombinerad mobilitet, som innebär att vi ser på hela resan och hur olika trafikslag kan samverka, är viktigt och angeläget. Mycket samarbete sker med andra offentliga aktörer såsom trafikverket och västtrafik liksom med akademi och näringsliv. Titta gärna in på vår hemsida enligt länken för att få en bild av vad vi håller på med inom området.


FRÅGA:
Peter: Hej! Kommer pendeltågen från Alingsås att påverkas under byggtiden av Västlänken/byggen runt centralen? I så fall hur?

SVAR: Johanna Rödström - trafikkontoret (trafikplanering):
Hej Peter. Ja, Alingsåspendeln kommer att påverkas av byggnationen av Västlänken och av andra projekt. Trafikverket kommer tex att bygga ett nytt så kallat vändspår på stationen i Alingsås. Så, ja, pendeln kommer ersättas med buss under vissa perioder, ex påsk och några veckor under sommaren.


FRÅGA:
Mattias5: Kritiker och förespråkare av Västlänken har på en del punkter precis motsatta uppfattningar. T ex Västlänkens kapacitet, där förespråkare (tex Trafikverket) menar att kapaciteten nästan fördubblas medan kritiker menar att den minskar. (Hur kan det skilja sig så? Det är inte alltid så lätt att hänga med i respektive sidas resonemang.) Som jag förstått det kan det bero på ifall man väljer att räkna antalet tåg eller om man väljer att räkna antalet ankomster/avgångar. Tågen i Västlänken skulle då eventuellt räknas dubbelt då de kan åka åt två håll i tunneln, medan de i säckstationen bara kan åka åt ett håll. Har ni någon bra förklaring som klargör kapacitetsberäkningen?

SVAR: Karin Holmström - trafikkontoret (Västlänken):
Hej Mattias5!
Västlänken stärker kapaciteten kraftigt men det faktiska antalet antalet tåg till, från och genom Göteborg kommer att bero på ett antal faktorer.
Några av dessa är:
- takten i innvesteringar av järnvägsnätet runt Göteborg och Västsverige i stort
- utbyggnad av ytterligare två spår i station Haga och Korsvägen
- järnvägsnätets signalsystem (hur tätt kan man köra tågen)
- vilken typ av tåg som trafikerar Västlänken


FRÅGA:
Mikael: Hej! Kul att det är så mycket på gång och att det äntligen byggs högt och tätt i centrala stan. Min fråga häller bangårdsviadukten. Hur går planeringen med den? När är beräknas den vara klar? Biltrafiken mellan Drottningtorget/Nordstan och Centralen är otroligt störande.


SVAR: Simon Wallqvist - stadsbyggnadskontoret (Centralenområdet):
Kul med positiv feedback! Det händer onekligen väldigt mycket just nu. Angående Bangårdsförbindelsen så har planen varit vilande, men skall återupptas i år. Den beräknas vara klar 2027. bygge startas 2025. Det är framförallt arbete i bangården och uppställningsspåren som sätter tidsramarna.


FRÅGA:
Carina: Hej, exakt hur många FLER kontor och bostäder är det som kan byggas enbart tack vare Västlänken, var och varför? Konkret svar, tack!

SVAR: Karin Holmström - trafikkontoret (Västlänken):
Hej!
Det är omöjligt att svara på exakt antal kontor och bostäder som kan och kommer att byggas tack vare Västlänken. En av anledningarna till varför Västlänken ska byggas är för att lösa den akuta kapacitetsbristen för tågtrafiken vid Göteborgs Central. Genom att stärka kapaciteten med en tunnel istället för att exempelvis bygga ut säckstationen ovan jord, kan den mark som annars hade behövts tas i anspråk, bl a nyttjas för att bygga bostadshus och kontorsbyggnader. Detta gäller framförallt i Centralenområdet. Det pågår eller planeras andra projekt i anslutning till Västlänkens planerade sträckning som också förbättra förutsättningarna för nybyggande, exempelvis Hisingsbron och överdäckningen av E45. När det gäller området kring den planerade station Korsvägen kommer detaljplanen för Korsvägenområdet snart ut för granskning. För Korsvägens del handlar det inte så mycket om att det ska byggas nya hus, utan att förbättra Korsvägen som trafiknod för kollektivtrafik, gång och cykel.


FRÅGA:
Mattias5: Hur många spår är tänkta att vara kvar i säckstationen när Västlänken står klar?

SVAR: Karin Holmström - trafikkontoret (Västlänken):
Hej Mattias5!
Den frågan är inte avgjord än.


FRÅGA:
Hisings-Bo: Det refereras hela tiden till "stadens mål enligt trafikstrategin". Vem har tagit fram denna strategi, och varför har den inte förankrats med Göteborgarna.

SVAR: Stefan Eglinger - trafikdirektör:
Trafikstrategin beslutades av Trafiknämnden i januari 2014. Den togs fram i en samlad process med stadens utbyggnadsstrategi och grönstrategi i bred samverkan inom stadens organisation och även med flera medborgardialoger.

FRÅGA:
Dan: Jag har hört att Västra Götalandsregionen skall bygga ett jättekomplex för fler än 1000 anställda i centralen området. Det skall även byggas ett stort och högt hotell. Jag får inte ihop detta: - Är det inte bostäder som skall prioriteras? - Varför inte lägga regionens hus i ytterområdena nu när det skall bli så bra infrastruktur m h a Västlänken? - Lågbro och Höghus? Har ni svårt att bestämma er?

SVAR: Simon Wallqvist - stadsbyggnadskontoret (Centralenområdet):
Haha, lite högt och lågt är det. I Centralenområdet planeras för blandad bebyggelse, både bostäder och arbetsplatser. Men det blir viss övervikt för arbetsplatser. 16000 tillkommande arbetsplatser och 2000 bostäder i Centralenområdet. Regionens hus som byggs just nu i direkt anslutning till Bergslagsbanans stationshus även kallad vita huset blir en byggnad med ett torn på 12 våningar och en lägre del på 5 våningar så något jättekomplex kanske det inte är. Vasakronans projekt kvarteret platinan är större och kommer innehålla hotellet som du skriver om. Angående prioriteringar så är blandstad ledordet alltså både bostäder och verksamheter.


FRÅGA:
Mattias5: En del kritik mot Västlänken har varit att avståndet mellan pendeltågsperrongen och Drottningtorget ökar. Men är det kanske så att en del av kollektivtrafiken istället kommer att koncentreras kring Västlänkens station istället för vid Drottningtorget? Tex framtida spårväg genom Gullbergsvass.

SVAR: Karin Holmström - trafikkontoret (Västlänken): Genom Västlänkens tre stationer. Haga, Korsvägen och den nya stationsdelen vid Centralen sprids kollektivtrafikresenärerna i Göteborg. Vi samtliga tre stationer förstärks kollektivtrafikanslutningarna.


FRÅGA:
Marina : Kollektivtrafiken ska fördubblas läste jag i Vårt Göteborg. Fördubblas alltså. Hur ska det gå till?

SVAR: Stefan Eglinger - trafikdirektör: Hej Marina
Det handlar mycket om att stärka kollektivtrafiken så som vi känner den i dag med större kapacitet och framkomlighet i både busstrafik, tågtrafik, båttrafik och spårvagnstrafik vilket kan ses i en rad projekt såsom allt från bussprioriteringar till Västlänken. Men även lösningar på längre sikt och här har den långsiktiga utvecklingen kunnat diskuteras i dialogen Nextstop 2035 tillsammans med Västra Götalands regionen, Partille och Mölndal.


FRÅGA:
Lilla Ada: Hur tänker ni lösa/förbättra cykelvägen för oss som cyklar från Gamlestan via Gullbergsvass? Det är väldigt stökigt och otryggt och illa skyltat, mitt bland en massa bilar, lastbilar, gropar och grävmaskiner. Det rimmar illa med allt prat om att Göteborg ska vara en sån bra cykelstad :-(

SVAR: Johanna Rödström - trafikkontoret (trafikplanering):
Just nu tittar vi på hur vi kan göra cykelstråket tydligare i dagsläget. Senare i vår kommer den nya gatan under Götaälvbron stå klar. Då kommer också cykelstråket längs med Gullbergs Strandgata bli klart. Just nu förbereder vi detta.


FRÅGA:
Henrik: Staden verkar inte byggas för äldre och barn, i alla fall finns det nästan inga äldre eller barn med på bilderna? Varför då?

SVAR: Simon Wallqvist - stadsbyggnadskontoret (Centralenområdet): Hej Henrik!
Självklart så ska vi bygga staden för alla, däribland barn och äldre. När det gäller bilder så försöker vi i alla bilder som vi inom staden tar fram visa en representativ bild av befolkningen. Se gärna våra bilder på hemsidan om Centralenområdet


FRÅGA:
Carina: När Västlänken som ni tror ska börja byggas inom ett år, så måste tågtrafiken stängas av under långa perioder och ersättas av buss. Ska även dessa bussar stanna på Åkareplatsen eller hur är det tänkt?

SVAR: Karin Holmström - trafikkontoret (Västlänken):
Hej!
Ja, några av ersättningsbussarna kommer att använda Åkareplatsen. Exakt vilka och hur många, liksom trafiklösningen för bussarna i stort i området, håller på att detaljstuderas. Uppdaterad information får du enklast på goteborg.se/tadigram