Övrigt »»

[Publicerad 2018-03-08]

Sjöfart, varv och textilarbete för hundra år sedan

Sjösättning av M.S. Guayana den 2 september 1947. Foto: Göteborgs Stadsmuseum
Sjösättning av M.S. Guayana den 2 september 1947. Foto: Göteborgs Stadsmuseum

Annan tillverkningsindustri i dag. Sjöfarten, varven och textilindustrin satte sin prägel på Göteborg för hundra år sedan. I dag finns en tredjedel av alla arbetstillfällen i staden inom offentlig sektor.

Mer statistikläsning:
Göteborgs Stads statistikavdelning firar 100 år av kommunala siffror [2018-01-30]
Allt fler göteborgare flyttar ut till kranskommunerna [2018-02-23]
Så har Göteborg vuxit under hundra år [2018-01-30]
Göteborgarna fortsätter att bli fler [2018-01-29]

År 1918 fanns drygt 20 000 industriarbetare i Göteborg. Räknas även Örgryte kommun med, som införlivades i Göteborg år 1922, var industriarbetarna nästan 25 000 till antalet. Metallindustrin var den största med 87 arbetsställen och över 10 000 arbetare totalt i Göteborg och Örgryte. SKF var en av arbetsgivarna. Varvsnäringen, som satte sin prägel på staden under 100 år, hade drygt 3 500 arbetare vid denna tid.

Textil- och beklädnadsindustrin var också stor i Göteborg med 3 600 arbetare detta år. Gamlestadens Fabriker var en av de framträdande arbetsgivarna. Textilindustrin har stolta anor och var stadens största från slutet av 1700-talet fram till första världskriget.

Annorlunda jobbtitlar
Men allt handlade inte om metall och textil. Göteborgs handelsflotta hade 5 400 anställda år 1918. Även livsmedelsindustrin var framträdande. I Göteborgs statistiska årsbok går till exempel att läsa att det fanns fem karamell- och konfektfabriker i staden. 220 personer – de flesta kvinnor – tjänade sitt levebröd hos dessa detta år. 13 bagerier hade totalt över 500 arbetare.

– Om vi tittar i årsboken från den här tiden ser man även att det fanns många yrken som vi knappt vet vad de är nuförtiden, säger Lutz Ewert, planeringsledare på statistikavdelningen, Göteborgs Stad.

Som anställda arbetare i stadens tjänst märks till exempel kuskar, eldare, ångbåtsmaskinister och sanitetsslaktare.

Stadens industri ansågs så viktig i staden att den fått ett eget kapitel i den statistiska årsboken. En tabell i boken över arbetsförmedlingsanstaltens verksamhet, visar dock att många kvinnor jobbade med ”Husligt arbete”. 1918 fanns 17 000 ansökningar om arbete på den kvinnliga avdelningen. 6–7 000 av dessa fick jobb inom detta område.

Lärarinnor tjänade mindre
Arbetsmarknaden var långtifrån jämställd för hundra år sedan. Idealet var att mannen skulle vara familjeförsörjaren och kvinnan skulle sköta hem och barn. Mannen behövde alltså få tillräckligt hög lön för att kunna försörja fru och barn. De kvinnor som ändå arbetade utanför hemmet kunde inte räkna med att få samma lön för lika arbete som männen. Kvinnorna ansågs inte ha någon försörjningsplikt och fick därför lägre lön för sitt arbete.

I Göteborgs statistiska årsbok redovisas löner för lärarpersonal vid stadens folk- och småskolor under denna tid. En folkskollärare i första lönegraden tjänade totalt 3 800 kronor om året, inklusive bland annat ersättning för bostad och bränsle. En motsvarande folkskollärarinna fick nöja sig med 3 200 kronor. Även ogifta lärare tjänade mindre än en gift dito – men inte lika lite som en lärarinna.

Många jobb inom offentlig sektor
I dag är arbetsmarknaden i staden förändrad. Många – drygt 30 000 – jobbar fortfarande inom näringsgrenen tillverkning. Den största delen av dessa arbetar inom tillverkning av motorfordon – alltså på Volvo PV och Volvo Lastvagnar.

Tekoindustrin, som var stor 1918, gick tillbaka i Göteborg i mitten av 1900-talet för att sedan nästan helt försvinna.

– Enligt SCB:s statistik är numera färre än 300 registrerade som förvärvsarbetande inom textil i Göteborg, säger Lutz Ewert.

Göteborgs Stad en av Sveriges största arbetsgivare
Varvsindustrins epok tog slut på 80-talet efter att ha hamnat i djup kris under 70-talet, då behovet av nya fartygsbeställningar minskade drastiskt i hela världen.

Lika många som i industrin – drygt 30 000 – av de folkbokförda mellan 16 och 74 år i Göteborg jobbar numera inom handeln.

– En sektor som ökat stort är den offentliga – skolor, vården med mera. En tredjedel av alla arbetstillfällen i Göteborg finns inom det offentliga, säger Lutz Ewert.

Göteborgs Stad och dess bolag är en av landets största arbetsgivare. 2016 hade Göteborgs Stad och de kommunala bolagen sammanlagt drygt 55 000 anställda.


Gamlestadens Fabriker Aktiebolag år 1922. 1920 hade företaget 1 200 anställda. Foto: Björn Thörnberg