Övrigt »»

[Publicerad 2017-02-14]

Gemensam analys ger tydligare bild av Göteborgs utsatta områden

Oberoende av varandra pekade två rapporter ut samma geografiska områden som särskilt utsatta. Det är dessa likheter som social resursförvaltning nu har analyserat. Denna rapport visar än en gång att det finns påtagliga skillnader i livsvillkor mellan olika områden i Göteborg. Foto: Anna Jolfors
Oberoende av varandra pekade två rapporter ut samma geografiska områden som särskilt utsatta. Det är dessa likheter som social resursförvaltning nu har analyserat. Denna rapport visar än en gång att det finns påtagliga skillnader i livsvillkor mellan olika områden i Göteborg. Foto: Anna Jolfors

Samarbete mellan kommun och polis. En ny rapport sammanställd av Göteborgs Stad och polisområde Storgöteborg visar att områden med låg socioekonomisk status också har högre brottsfrekvens för vissa typer av kriminalitet. Rapporten kommer nu användas som underlag för det fortsatta gemensamma arbetet för en mer jämlik och mindre segregerad stad.

Läs rapporten "Särskilt utsatta områden i Göteborg"
Rapport om livsvillkor visar på ökande klyftor i Göteborg [2014-04-24]

– Sammanställning i sig ger inga nya fakta, men genom att lägga dem bredvid varandra och göra en fördjupad analys kunde vi se att det är samma områden som är särskilt utsatta. Det gör att staden, polisen och stadsdelarna kan använda underlaget i sitt fortsatta arbete med att göra gemensamma och riktade satsningar för att utveckla just de områdena, säger utvecklingsledare Nakisa Khorramshahi.

Pekar ut samma geografiska områden
Analysrapporten Särskilt utsatta områden i Göteborg har tagits fram under hösten och bygger på stadens rapport Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg från år 2014 och polisens rapport Utsatta områden – sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser från år 2015. Under onsdagskvällens nämndmöte antecknade social resursnämnd rapporten till protokollet, vilket innebär att den godkänts och nu finns tillgänglig som underlag för framtida insatser.

– Oberoende av varandra pekade båda rapporterna ut samma geografiska områden som särskilt utsatta. Det är de likheterna vi nu har analyserat och vår rapport visar än en gång att staden är polariserad och att det är påtagliga skillnader i livsvillkor mellan olika områden i Göteborg.

De områden som pekas ut som mest utsatta är Norra Angered, Södra Angered, Bergsjön och Västra Biskopsgården.

– Polariseringen gör att många känner att de inte får ta del av samhällets goda, varken som människa eller som grupp. Det ger i sin tur en känsla av utanförskap som förstärks av att det ser ut som det gör i Göteborg, som är en segregerad stad.

Fysisk utformning försvårar möten
I de områden där livsvillkoren är som lägst är också vissa typer av kriminalitet högre. En av orsakerna är att de låga socioekonomiska förhållandena gör att många känner sig utanför och inte identifierar sig med den övriga staden. Forskning visar att social sammanhållning och tillit är viktigt för att ett samhälle ska fungera.

– Socioekonomiska ojämlikheter skadar den sociala sammanhållningen i ett samhälle. Det skapar polarisering, olikheter betonas och grupper värnar sina egna intressen något som i förläningen skadar tilliten mellan människor. Vi vill därför på ett väldigt ödmjukt sätt närma oss vad det beror på och ta fram olika möjliga vägar framåt för att öka den sociala sammanhållningen både inom områdena och i staden som helhet. För att vi möts är jätteviktigt. Om vi bara träffar människor som liknar oss själva förlorar vi möjligheten att lära oss av varandras likheter och olikheter.

Studier visar bland annat att Bergsjön har en fysisk utformning som försvårar sociala möten och interaktion på offentlig plats.

Bemötandet viktigt för hur hela samhället fungerar
– Områdenas utformning begränsar invånarnas rörelser till platser där det saknas utrymme för interaktion. Tittar vi på Göteborg som stad bidrar det till att möten mellan människor över stadsdelarna försvåras och begränsas. Självklart är det svårt att ändra det som vi redan har byggt, men just sociala konsekvensanalyser gör att vi kan ha med detta när vi planerar och bygger.

Analysrapporten visar också hur viktigt institutionernas funktion är för social sammanhållning och tillit mellan invånarna. Inte minst hur man som individ blir bemött av olika tjänstepersoner är viktig för upplevelsen av hur hela samhället fungerar, inte bara den specifika institutionen.

– Det gäller alla typer av institutioner överallt, inte bara i Göteborg. Att till exempel kommunen som institution skapar goda och jämlika livsvillkor, och att tjänstepersonerna bemöter invånarna på ett rättssäkert och opartiskt sätt, gynnar stadens sociala sammanhållning, den mellanmänskliga tilliten och stärker förtroendet även för andra institutioner.

Parallella samhällstrukturer kan uppstå
Inte minst är det personliga mötet viktigt. Vissa mätningar visar att de myndighetspersoner som många möter kanske hinner lägga 15 procent av sin tid på att träffa sina klienter, resten är administration. Att i stället kunna ge mer tid till individen är oerhört viktigt för att skapa förtroende.

– Vetskapen om att välfärden och det sociala skyddsnätet fångar upp mig om jag behöver det och att jag bemöts på ett rättssäkert, sakligt och respektfullt sätt utan att bli diskriminerad skapar en känsla av trygghet. Om invånarna inte upplever att institutionerna levererar tappar de tilltro och förtroende för institutionerna och om möjlighet finns så kompletterar de i stället det sociala skyddet på egen hand och parallella samhällstrukturer kan uppstå. Allt detta tillsammans kan skada den sociala sammanhållningen.


Foto: Peter Svenson