Övrigt »»

[Publicerad 2017-06-21]

Forskare berömmer Göteborgs samarbete för ensamkommande

Forskarna Henrik Eriksson, Inga Narbutaite Aflaki och Thomas Schneider är nu klara med sin utvärdering av Göteborgs IOP-samarbete. Foto: Ulrika Ernström
Forskarna Henrik Eriksson, Inga Narbutaite Aflaki och Thomas Schneider är nu klara med sin utvärdering av Göteborgs IOP-samarbete. Foto: Ulrika Ernström

”Ett innovativt sätt att jobba”. Bräcke diakoni, Rädda barnen, Röda korset och Skyddsvärnet är några av de så kallade idéburna organisationer som tillsammans med Göteborgs Stad har landets största samarbete kring ensamkommande flyktingbarn. Enligt en ny forskningsrapport är mod och tillit viktiga framgångsfaktorer för att lyckas i arbetet.

Henrik Eriksson från Chalmers har med sina kollegor, Inga Narbutaite Aflaki på Karlstads universitet och Thomas Schneider vid Jönköpings akademi, nyss färdigställt en forskningsrapport om arbetet med IOP – idéburet offentligt partnerskap – kring ensamkommande flyktingbarn i Göteborgs Stad.

Under politikerveckan i Almedalen 4 juli ska Henrik Eriksson presentera rapporten.

"Kräver också mod"
– I Göteborg har man gått i bräschen, vågat pröva nya vägar och samarbeten och tagit ett helhetsgrepp utifrån de ensamkommandes behov, säger han.

IOP är en samarbetsform där offentliga aktörer och idéburna organisationer sluter avtal om att arbeta tillsammans. I Göteborg är Bräcke diakoni, Rädda Barnen, Röda Korset och Skyddsvärnet några av dessa. Krismottagningen vid Skyddsvärnet tog under 2016 till exempel emot ungdomar från olika boenden för kris- och stödsamtal.

Totalt jobbade tolv psykologer, socionomer, psykiater och psykoterapeuter ideellt med detta. Röda Korset erbjöd kurser och föreläsningar till personal vid IOP-boenden och gode män, för att ge dem bättre kompetens att möta ensamkommande.

Henrik Eriksson menar att det är ett innovativt sätt att jobba. Men det kräver också mod för att genomföra arbetet eftersom samarbetsformen delvis är juridiskt oklar. I Göteborg har det idéburna samarbetet inte lett till några juridiska komplikationer.

– Det krävs att politiker och ledande tjänstemän testar gränserna och ser vad som går att göra annorlunda, säger Henrik Eriksson.

Snabbt förändrade förutsättningar
- Vårt samarbete gjorde det möjligt för oss att kunna ta emot tusentals ensamkommande flyktingbarn. Nu står vi inför andra förutsättningar, som har förändrats snabbt. Då är det viktigt att vi har det här förtroendefulla samtalet fortsatt framåt, säger Helene Holmström, chef för verksamhetsområde integration vid social resursförvaltning.

När det gäller utmaningar i det här sättet att arbeta pratar Henrik Eriksson om den gemensamma ledningen och samordning av insatser. Ingen part ska styra över de andra utan arbetet ska ske med ömsesidig tillit. Det gäller därför att lösa eventuella kommunikationsproblem.

– Sedan händer det ju saker med flyktingpolitiken så man måste ha en förmåga att anpassa sig. Men det tycker jag att man gör på ett bra sätt i Göteborg.

Helene Mellström, områdeschef vid Bräcke diakoni, håller med.

Kan hitta nya former under tiden
– I IOP kan vi ändra innehållet under tiden och hitta nya former när ungdomarna till exempel blir större eller när volymen av de ensamkommande minskar. I ett vanligt avtal hade kommunen suttit fast. Men ingen av oss har något intresse av att sitta med boendeplatser som inte behövs, säger hon.

Helene Holmström berättar om att organisationerna har gjort stora investeringar men att ersättningsnivåerna inte kan ligga kvar på samma nivåer längre nu när flyktingströmmen minskat.

Helene Mellström på Bräcke Diakoni, påpekar att det är risker man tagit för att det var ett sådant akut behov.

– När sådant händer går ungdomarna först, det andra får vi hantera sedan, säger hon.