Övrigt »»

[Publicerad 2017-12-04]

Både ljuspunkter och dystra trender i ny jämlikhetsrapport

"Att arbeta för jämlikhet tar tid". På måndagen släpps den nya Jämlikhetsrapporten 2017. Rapporten visar att ojämlikheten i staden är fortsatt allvarlig. Men inom viktiga områden, som behörighet till gymnasiet och arbetslöshet, har skillnaderna minskat.

Läs Jämlikhetsrapporten 2017 Skillnader i livsvillkor i Göteborg

- Sådana positiva trender är viktiga för att vi på sikt ska bli en mer jämlik och sammanhållen stad, säger Åsa Lundquist som är utvecklingsledare på social resursförvaltning.

I den nya jämlikhetsrapporten märks både ljuspunkter och mer dystra trender. I årets rapport presenteras för första gången siffror på hur många göteborgare, som trots en eller flera anställningar, tjänar så lite pengar att de räknas som fattiga. Det betyder att de har en inkomst som ligger 60 procent under den disponibla medianinkomsten.

- I Göteborg gäller det 16 procent av alla arbetande människor, säger Åsa Lundquist som har skrivit den nya Jämlikhetsrapporten.

Av de föräldrar som jobbar och är födda utomlands är 34 procent arbetande fattiga. Motsvarande uppgift för de föräldrar som är födda i Sverige är 7,6 procent.

Skillnaderna i arbetslöshet har minskat
Forskning visar att föräldrar som har ett arbete att gå till gynnar hela familjen, inte minst barnen. Arbetslivet är också viktigt för den sociala sammanhållningen:

- Ett jämlikt arbetsliv och att kunna försörja sig spelar en avgörande roll i en jämlik och sammanhållen stad, men då måste sådana förutsättningar fördelas likvärdigt mellan göteborgare, säger Åsa Lundquist.

I Göteborg har modellen för det stegvisa jobb- ock kunskapslyftet tagits fram för ett snabbare inträde på arbetsmarknaden. Samtidigt riktas insatser mot de mest resurssvaga områdena i staden.

Och skillnaderna när det gäller arbetslöshet har minskat mellan olika områden i Göteborg. År 2011 hade 45 procent av de vuxna i ett av stadens mer resurssvaga områden jobb. 2015 hade andelen ökat till 52 procent.

Fullständig skolgång ett skydd mot utanförskap
Sedan 2015 har även klyftorna mellan stadens kommunala skolor minskat, när vi tittar på andelen elever med gymnasiebehörighet. Anledningen är bland annat att behörigheten på Bergsjöskolan har ökat från 28 till 33 procent. Det är fortfarande en allvarligt låg andel som får gymnasiebehörighet, men det visar att ojämlika förutsättningar går att påverka på ganska kort tid. Utvecklingen har stor betydelse eftersom forskning visar att en fullständig skolgång, även med genomsnittliga betyg, ger ett starkt skydd mot utanförskap i framtiden.

Kostnaderna för ojämlikhet ökar
Samhällets kostnader för ojämlikhet är fortfarande stora. Att arbeta för jämlikhet är därför en investering. Det kostar mindre att förebygga ojämlikhet än att ta hand om konsekvenserna. Om en femtedel av den ojämlika ohälsobördan i Sverige försvann skulle samhället kunna spara 200 miljarder per år. Pengar som skulle kunna användas till skattelättnader och investeringar i skola, vård och omsorg.

- Det är bara en av många anledningar till att fortsätta jobba mot ojämlikhet och klyftor i samhället. En annan är att forskning visar oss att mer jämlika samhällen fungerar bättre och att det faktiskt står i svensk lagstiftning

Göteborgs Stad har tillsammans med näringslivet och delar av civilsamhället jobbat för jämlikhet i många år. Men under de senaste fyra åren har mobiliseringen och engagemanget för att minska ojämlikheten varit större än någonsin. När livsvillkoren, alltså hur vi har det där vi växer upp, leker, studerar, arbetar och åldras, är mer likvärdiga så kan fler göteborgare påverka sina egna liv.

- Jämlikheten och sammanhållningen som kommer av det vinner vi alla på, både individer och hela samhället. Men att arbeta för jämlikhet tar tid och kräver ett stort tålamod, säger utvecklingsledare Åsa Lundquist.