Kultur & fritid »»

[Publicerad 2010-08-25]

Stadsmuseet lyfter fram samtidens arkeologi

Stadsmuseet lyfter fram spåren av vår samtid under Arekologins dag på söndag 29 augusti. Foto: Pontus Forslund

Arkeologi är inte bara stenåldersboplatser eller bronsåldersgravar. Ibland kan vår egen tids historia behöva grävas fram, från en fotbollsplan eller en världsutställning! På söndag firas Arkeologidagen över hela landet i regi av Riksantikvarieämbetet. Göteborgs stadsmuseum har i år valt att lyfta fram samtidsarkeologin.

– Vi tycker att det är en rolig och spännande underavdelning inom arkeologin som inte uppmärksammats så mycket tidigare, ett nytt och fräscht tema, säger Helena Joelsson Ekström, informatör på Stadsmuseet.

Forskare talar om övergivna platser

– Med samtidsarkeologins utveckling lyfts arkeologin som vetenskap. Den påvisar hur viktiga föremål och materiella lämningar är för människors minnen och den kompletterar traditionell historieskrivning.

– Vi har en hel del kunskap i huset och har dessutom bjudit in personer från bland annat Göteborgs universitet som forskat och har mycket kunskap om samtidsarkeologi, säger Helena Joelsson Ekström.

Ett av föredragen på söndag heter Rostiga rötter och hålls av Jonna Ulin, chef på Mölndals museum och känd från tv-programmet Vrakletarna. Hon ska tala om den lilla människans historia, om vad övergivna platser, glömda och gömda saker, familjehistoria och familjehemligheter kan berätta för oss vilka vi är.

Fotbollen försummad hävdar professor

Håkan Karlsson, professor i arkeologi, ska tala om Fotbollens platser. Han hävdar att fotbollens fysiska kulturarv – till exempel de idrottsplatser där sporten utövades tidigt – under lång tid försummats av de antikvariska myndigheterna, trots att fotbollen är så intressant för så många människor.

Han frågar sig varför det är så och vad fotbollens materiella kulturarv kan säga oss om det näraliggande förflutna. Som exempel tar han de tre Göteborgsplatserna Balders Hage, Carlsrofältet och Gårdaplan.

Grävde vid Näckrosdammen i våras

Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 har också blivit ett arkeologiskt äventyr i år. Anita Synnestvedt, fil dr i arkeologi vid Göteborgs universitet, ska berätta om den arkeologiska utgrävning av mässområdet vid Näckrosdammen som ägde rum i samband med Vetenskapsfestivalen i april 2010. Vilka spår finns kvar av det som var 1923 års Idrottens Tempel och Hantverkarnas Hus?

Dessutom ska Daniel Gillberg från arkeologiska institutionen tala på temat ”Värdelösa spår” och Maria Persson från institutionen för historiska studier ska berätta om de arkeologiska utgrävningarna i Skatås, där det fanns tillfälliga bostäder för överlevande från andra världskrigets koncentrationsläger som kom till Sverige med de vita bussarna.