Kultur & fritid »»

[Publicerad 2005-10-07]

Dickson och "Dickson" återinvigde Allégården

William Dickson mötte på fredagen sin anfader, donatorn James Robertson Dickson.
William Dickson mötte på fredagen sin anfader, donatorn James Robertson Dickson.

Allégården var fylld till bristningsgränsen när den på fredagen återinvigdes efter en varsam men välbehövlig renovering. I de ljusa, luftiga lokalerna kommer både den klassiska jugendstilen och Allégårdens pensionärsförening till sin rätt.

– Du är ju helt fantastiskt lik! Är polisongerna äkta? undrade William Dickson när han på nära håll studerade den skådespelare från Folkteatern som under invigningen agerade anfadern James Robertson Dickson.

Samme Dickson donerade i slutet av 1800-talet 100.000 kronor, idag motsvarande 26 miljoner kronor, till uppförandet av Dicksonska Folkbiblioteket på Södra Allégatan.

Såväl hans skådespelande gengångare som hans nutida släktingar sade sig vara stolta över vad de såg under fredagens återinvigning.

Livfull pernsionärsförening

– Min farmors morfars bror, James Dickson, månade mycket om kultur, och det är precis vad som frodas här ännu idag, sade William Dickson när han förklarade den nyrenoverade Allégården öppnad.

Folkbiblioteket fanns i lokalerna fram till 1967, då det nyöppnade Stadsbiblioteket vid Götaplatsen tog över utlåningsverksamheten. Fram till nu har den livfulla Allégårdens pensionärsförening, med över 600 medlemmar och ett drygt 30-tal underföreningar, fyllt byggnaden med aktiviteter.

Och så ska det förbli, samtidigt som böckerna kommer tillbaka, nu i Dicksonska Kulturbiblioteket på översta våningen.

– Det blir ingen utlåning men vi har ambitionen att fylla det med så mycket Göteborgiana och göteborgska kulturtraditioner som det bara går, säger CeGe Ullaeus, som varit projektledare för upprustningen av Allégården.

Kerstin Petersson, bibliotekarie på Folkbiblioteket på 1950-talet, var nöjd med vad hon såg.

– Jag är imponerad av hur fint de har gjort här, även om det ju är annorlunda mot hur det var då. Då var det trångt och mysigt med alla roliga gubbar från Haga som var här. Det var den roligaste tiden i hela mitt yrkesliv, säger Kerstin Petersson.

Curlingbanan populär

På de nedre våningarna av dagens Allégården finns bland annat café, datorrum, verkstäder för en mängd olika hantverksformer, bordtennisbord och en hel curlingbana på filt. Allt var i full gång under invigningen.

Inte minst fick cafépersonalen bekänna färg när hundratals besökare, varav många såg ut att ha långt kvar till pensioneringen, firade återinvigningen.

– Ta gärna för er av vår nya specialitet, ”Dicksonska kulturtårtan”, som vi bara kommer att servera när vi firar speciella tillfällen. Som att solen går upp eller ner. Alltså alltid, sade CeGe Ullaeus, som nu fortsätter arbetet med att ta tillvara det kulturhistoriska arv som huset utgör.

– Vi har bildat en arbetsgrupp med representanter för Higab, LFF, Stadsmuséet, Länsstyrelsen och SDF Linnéstaden som ska fundera på vad som är önskvärt, nödvändigt och möjligt att göra för att rädda viktiga kulturvärden i den här unika fastigheten. På sikt hoppas vi kunna återskapa delar av den ursprungliga färgsättningen och inredningen, säger CeGe Ullaeus.


Skådespelare gestaltade Hans Hedlund,arkitekten som ritat Dicksonska, Maria Larsen, föreståndarinna mellan 1905 och 1934 som öppnade biblioteket för kvinnor, och donatorn James Robertson Dickson.




Text & foto:
Anders Egle