Göteborgarnas hus »»

[Publicerad 2006-02-22]

Gatenhielmska

Gatenhielmska kulturreservatet i Majorna har anor från mitten av 1700-talet.
Gatenhielmska kulturreservatet i Majorna har anor från mitten av 1700-talet.

Gatenhielmska huset och kulturreservatet vid Allmänna vägen i Majorna är en självklar pärla för göteborgarna. Ett band till stadens historia och dess människor som sträcker sig 250 år tillbaka i tiden.

Så sent som på 1930-talet hotades området av rivning. En bro planerades från Stigbergstorget till Lindholmen och där Gatenhielmska ligger skulle brofäste och trafikkaruseller ta plats.

"Har visat pietetskänsla"

Ivriga protester räddade området och i oktober 1964 blev Gatenhielmska huset ett av landets första byggnadsminnen. Det kommunala fastighetsbolaget Higabgruppen har ägt och förvaltat Gatenhielmska kulturreservatet sedan 1991.

- Dom har verkligen visat pietetskänsla – det har aldrig varit några problem med underhållet här, säger Lars Olsson som bott i kulturreservatet sedan 1968.

Det Lars Olsson inte vet om området är inte värt att veta. På uppdrag av Gamla Majgrabbar har han sedan några år tillbaka forskat kring Gatenhielmskas byggnader och dess invånare. En bok håller på att ta form.

- De första människorna bosatte sig här på 1750-talet när det Ostindiska kompaniet blomstrade, berättar Lars Olsson.

Ska ge intryck av stenhus

Inne på Pölgatan i reservatet etablerade sig folk med anknytning till hamnen, varvet och sjöfarten. Gatenhielmska huset vid Stigbergstorget har i själva verket aldrig hyst Lars Gatenhielm som gjorde sig en förmögenhet som kaparkapten i Karl XII:s tjänst.

Gatenhielm dog 1718 och huset tros vara uppfört först cirka 1742. Fasaden mot torget är byggd med slätpanel för att imitera det pampiga intrycket av ett stenhus. Kraftiga lisener (väggpelare) delar in fasaden.

Byggnaderna vid Pölgatan är idag den äldsta friliggande trähusbebyggelse Göteborg har kvar. Bland kända namn med band till området kan nämnas författaren och konstnären Eino Hanski som under många år bodde i reservatet.

Och i det lilla lusthuset, Bäckska paviljongen, har Viktor Rydberg skrivit både "Singoalla" och "Den siste atenaren". Men då stod den Bäckska paviljongen vid Jaegerdorffsplatsen. 1948 flyttades den till sin nuvarande plats.




Eino Hanskis bronsskulptur "Stigbergslasse" föreställer en sjöman med säcken på axeln, nyss hemkommen från sin senaste seglats.


Text:
Lars Hjertberg
Foto:
Hans Wretling


Läs mer:
Vårt Göteborg går husesyn när Higab fyller 40 år >>

Läs fler artiklar om göteborgarnas hus >>