Gamla Göteborg »»

[Publicerad 2002-09-05]

Tullpackhuset

I dagarna har Cosmopol öppnat och Tullhuset vid Packhusplatsen har förvandlats till ”casino”. Huset uppfördes 1864. I början av 1970-talet, efter 105 år och ett flertal större och mindre till- och ombyggnader lämnade Göteborgstullen huset för nya lokaler i Femman i Östra Nordstan. Sedan dess har huset inrymt olika hyresgäster och planer för husets framtida användning har diskuterats.

På 70-talet var tanken att byggnaden skulle rivas eftersom hamnen inte kunde se någon framtida användning av huset. Sällskapet Maneten ville förvandla det till ett slags kulturens allaktivitetshus och förslag att lägga Göteborgs Musikteater på platsen fanns också.

Tekniskt gymnasium
Men tullhuset blev i stället undervisningslokaler för ett teknisk gymnasium. För några år sedan fylldes det av ungdom och musik och besvikelsen var stor när önskemålet om ett ungdomens hus inte hörsammades.

Området har naturligtvis en historia även före 1864. Jag saxar några uppgifter som den kände Göteborgaren tillika Göteborgs Museers informationschef Sven Schånberg skrivit under signaturen Tala ve Kal i GP på 1980-talets början.

Från Franska tomten till Liljas grav
År 1784 kallades området för Franska tomten då det användes som fransk frihamn i utbyte mot att Frankrike avstod den västindiska ön S:t Barthélemy till Sverige. Så uppfördes magasin för franska viner. Efter den stora sillperiodens slut var det alltför få som hade råd med sådana seder och verksamheten lades ner. Här uppfördes ett värdshus som följaktligen fick heta Franska värdshuset.

Vid denna tid fanns här ingen kaj. Området var bevuxet av vass och stanken olidlig. Området var ett tillhåll för ”ligor och slödder”. Nu skulle här saneras och området torrläggas.

I staden fanns nu en teknikintresserad och ovanligt? (mitt frågetecken) initiativrik smålänning som år 1832 anlade traktens första gasverk. Det var kopparslagare och uppfinnargeniet Carl Erik Lilja. Lilja var dessutom ledamot av Borgerskapets äldste, ordförande i hantverksföreningen och åtnjöt ett stor förtroende i Göteborg. Lilja beskrivs som blek, mager, och svartmuskig. Han hade uppspärrade märkvärdiga ögon, fylld av fantastisk glöd och nästan alltid barhuvad.

Kämpade med kaj
Lilja, som lämnade det lägsta anbudet, satte igång med att bryta sten ur det närbelägna Kvarnberget utan tanke på att såväl sprängning som transporter var kostsamma. Fylld av energi drev han arbetet framåt till en höstdag 1837 då stormen bjöd på högvatten. Kajen rasade ner i älven och arbetet avbröts. Lilja, som under tiden överlåtit sitt kopparslageri på andra, hamnade på obestånd och namnet Liljas grav myntades.

Vassträsket på Franska tomten och kajresterna i Liljas grav förblev orört i ytterligare ett par årtionden. Först 1861 började man åter ta itu med kajarbetet. Att Cosmopol bygger sin verksamhet på otur går inte att förneka.

Gösta Öborn
Antikvarie, Göteborgs Stadsmuseum