Gamla Göteborg »»

[Publicerad 2005-02-17]

Södra Älvstranden

Skeppsbron sedd från söder 1922. Allra längst bort skymtar Cellfängelset som
revs när Götaleden byggdes ut på 60-talet. Foto: Olga Rinman, ur
Göteborgs Stadsmuseums bildarkiv

Stråket mellan Lilla Bommen och Järntorget är idag en trafikled omgiven av parkeringar. Så har det varit under mer än 30 år men många göteborgare minns när detta var en levande hamnmiljö som vimlade av båtar, stora och små. På kajerna stod kranar och varuskjul tätt och här och där fanns små kaféer.

Namn som Stora Bommen, Badhusgatan, Surbrunnsplatsen och Verkstadsgatan anknyter till områdets äldre historia som går tillbaka till 1600-talet. På 1700-talet var strandområdet en del av Göteborgs befästningar.

Mot älven skyddades staden av bastionsmurar och en rad pålar ute i vattnet. Vid Stora och Lilla Bommen kunde båtar komma in i Stora Hamnkanalen och Östra Hamnkanalen men passagerna bevakades strängt av tullare och militär.

Tull- och Packhuset viktig byggnad
En särskilt viktig plats var Stora Bommen där Stora Hamnkanalen mötte älven. På kanalens södra sida hade landshövdingen sitt residens byggt på 1600-talet. Vid den motsatta låg Masthamnen och lite längre in handelshus av olika slag till exempel Packhuset och Ostindiska Kompaniets hus.

I början av 1800-talet revs befästningarna och kring 1800-talets mitt förvandlades stranden till ett hamn- och industriområde. Masthamnen fylldes igen. Längs älven byggdes prydliga stenklädda kajer och järnväg med vridbara broar (svängbroar) över Stora Hamnkanalen och Rosenlundskanalen.

En viktig byggnad var nya Tull- och Packhuset där bland annat emigranter på väg till Amerika passerade. Väster om Stora Bommen låg Göteborgs mekaniska verkstad, som var ett stort industrikomplex och i kvarteret närmast Rosenlundskanalen anlades ett gasverk redan 1846 (nu "Göteborg Energi").

Åren 1890-1950 "förskönades" området genom en rad påkostade byggnader för rederier och andra företag med anknytning till sjöfart och handel. Det var bland annat Hertziahuset, Broströmia och Transatlantics byggnad vid Packhusplatsen. Västerut tillkom ”Merkurhuset” och det höga kontorshuset Skeppsbron 4.

Varmbadhus vid Skeppsbron
Navigationsskolan på Kvarnberget byggdes redan 1859. Tornet med sin ”tidkula”, trappan och andra delar som syns nerifrån Packhusplatsen tillkom vid en ombyggnad 1914. Frilagret som ligger vid Rosenlundskanalens västra sida byggdes 1918 och är en föregångare till frihamnen ute i älven.

I detta område dominerat av ”nyttiga” anläggningar har också funnits visst utrymme för annat. Under 1700-talet var Surbrunnen en populär hälsokälla som låg vid älvstranden norr om nuvarande Kungsgatan och på Badstugubastionen fanns tidigt badhus eller bastu. För den som var intresserad av simsport fanns kallbadhus vid Lilla Bommen. Det första byggdes på 1830-talet och det sista revs 1916.

En mer exklusiv inrättning var varmbadhuset vid Skeppsbroplatsen som drevs cirka 1830-50. Intill byggdes "Skeppsbrohuset" med Hotell Garni, Café du Commerce och varietéteater. Fram till 1950-talet var hamnen fortfarande fylld av liv och rörelse men då förändrades det mesta.

Hamnverksamheten flyttade längre västerut, hamnkranarna och järnvägen försvann, färjetrafiken lades ner, några hus revs och i slutet av 1960-talet byggdes Götaleden. Tanken var att den nya breda leden skulle avlasta stadskärnans smågator men den blev också en barriär mellan staden och älven.

Trots stora förändringar under senare år finns fortfarande byggnader och anläggningar som påminner om områdets intressanta historia till exempel Residenset. Det är spännande inslag som kan lyftas fram och bidra till att ge miljö en speciell göteborgsk prägel nu när området ska förnyas.