Gamla Göteborg »»

[Publicerad 2014-06-18]

Landstormen mobiliserar i Göteborg 1914

Landsstormsryttare under mobiliseringsövning 28 mars 1914. Göteborgs fältrittklubb. Fotograf okänd.
Landsstormsryttare under mobiliseringsövning 28 mars 1914. Göteborgs fältrittklubb. Fotograf okänd.

100 år sedan första världskrigets start. Den 2 augusti 1914 ringde kyrkklockorna i Göteborg oavbrutet. Stadens befolkning förstod att det väntade storkriget hade brutit ut. Det var även en signal för den så kallade Landstormen att mobiliseras. Den bestod av inkallade meniga och frivilliga befäl som trots bristande utbildning och resurser var först på plats för att skydda Göteborg.

Landstormen var en försvarsorganisation som grundades i och med 1885 års härordning och där de äldre åldersklasserna av vapenföra män ingick. Lite fastare former fick Landstormen först 1901 när allmän värnplikt infördes.

Organisationen hade som uppgift att försvara närliggande inskrivningsområden och skydda fältarméns mobilisering. Göteborgs Landstormsbefälsförening bildades 1908 och syftade till att höja utbildningsnivån hos befälen, som främst bestod av civilister.

Krigsspel och fältövningar
Enligt stadgar skrivna av föreningens sekreterare, redaktör Hjalmar A. Lönnroth, skulle man även verka för att – genom föredrag, krigsspel, fältövningar och rekognosceringar i trakten kring Göteborg – höja den militära utbildningen och öka allmänhetens intresse för försvaret av staden med omnejd.

Ett par mindre övningar ordnades redan samma år som befälsföreningen bildades och de ökade i antal efter 1910 då kapten Georg Bagge förordnades till områdesbefälhavare. Det allt mer frekventa övandet kröntes av en två dagar lång större mobiliseringsövning i mars 1914.

Kaotisk mobilisering på Heden
När så mobiliseringen skedde den andre augusti 1914 uppdagades en hel del brister. Enligt order från Kungl. Maj:t inkallades samtliga årsklasser av Landstormen från Lundby församling och sex klasser från Vasa församling. Uppsamling skedde på Heden och det lär ha varit en smått kaotisk tillställning där befälen försökte överkomma de svårigheter som uppstod under inmönstringen.

Ett allvarligt bekymmer var bristen på persedlar: skor, strumpor, skjortor, filtar med mera. Inkomstbortfallet för de inkallade blev med tiden också ett bekymmer. Detta löstes senare med hjälp av privata och ideella krafter som skänkte kläder och medel till de mobiliserades familjer och som försåg Landstormens män med både fältkök och arbetsredskap.

Göteborg sågs som bättre förberett än andra städer
Befälen insåg också att de behövde ytterligare utbildning för att kunna utföra de uppdrag Landstormen ålagts. Under de följande åren organiserades därför befälsutbildningar i form av krigsspelsövningar, taktiska övningar i terräng, kulspruteskytte och instruktionskurser för troppchefer.

Landstormen övade dessutom tillsammans med andra frivilligorganisationer som Göteborgs skyttegille, Göteborgs frivilliga sjukvårdskolonn och Frivilliga automobilkårens Göteborgsavdelning. Finansiellt stöd fick föreningarna av Föreningen för Göteborgs försvar.

Trots de bekymmer som uppdagades vid mobiliseringen så ansåg befälsföreningen att de övningar de bedrivit hade gjort nytta. Det hävdades rentav att man i Göteborg var bättre förberedd än på andra orter. Landstormen hade liknande försvars- och bevakningsuppgifter även under början av det andra världskriget, men organisationen hade därefter spelat ut sin roll och upphörde genom försvarsbeslutet 1942. Det år 1940 bildade Hemvärnet kom att ta över Landstormens uppgifter.


Landstormsmän under övning. Fotograf och fotoår är inte känt men bilden kommer från Göteborgs fältrittklubb.


Landstormsmän under övning. Fotograf och fotoår är inte känt men bilden kommer från Göteborgs fältrittklubb.


Källor:
Göteborgs försvar, Mannerfelt, Måns (red.), Göteborg. 1917
Göteborgs stadsfullmäktiges handlingar 1914, Yttranden vid Stadsfullmäktiges sammanträden torsdagen 6 augusti § 2, Göteborg. 1914