Gamla Göteborg »»

[Publicerad 2007-02-27]

Göteborgs hospital

Här ute på Hisingen hoppades man att de vackra omgivningarna skulle ha en lugnande effekt på patienterna. Foto: Bohusläns museum
Här ute på Hisingen hoppades man att de vackra omgivningarna skulle ha en
lugnande effekt på patienterna. Foto: Bohusläns museum

Mentalsjukhuset Göteborgs hospital, byggt 1872 och som senare bytte namn till S:t Jörgens sjukhus, var ett miniatyrsamhälle som speglar de ideal som präglade tiden, och väcker tankar om hur människorna där betraktades och behandlades.

Under den här tiden var Göteborg Sveriges viktigast handels- och sjöfartsstad. Industrin utvecklades och drog till sig folk från landsbygden, vilket gjorde att staden växte långt utanför vallgravarna.

Victor Von Gegerfelt ritade Göteborgs hospital. Han var en viktig stadsarkitekt i Göteborg i slutet av 1800-talet. Hans arbete satte många spår i stadsbilden. Än i dag kan vi se en del av hans arkitektoniskt djärva former i byggnader så som Feskekörkan, Sociala huset och konsthögskolan Valand.

Allmänheten skulle skyddas från "dårarnas skrik"
Hospitalet låg i en lantlig miljö utanför Göteborg, detta för att skydda allmänheten från "dårarnas" skrik och rymningsförsök och för att man trodde att den vackra omgivningen skulle ha en lugnande effekt på patienterna. Hospitalet var ett självförsörjande miniatyrsamhälle, som bland annat hade eget jordbruk, djurskötsel, kök, bageri, tvätteri, kyrka och kyrkogård.

Ansvaret för verksamheten vilade på överläkaren som ofta härskade som en feodalherre. Mentalsjukhuset speglade det sociala systemet utanför sjukhusområdet. Till exempel serverades eftermiddagskaffet i ett elegant möblerat rum på förstaklassavdelningen.

Långbad en vanlig behandlingsmetod
Medelklassens patienter betalade för mat och kläder, men inte för vård och logi. För de fattiga patienterna krävde mentalsjukhuset betalning från respektive hemförsamling. Inom sjukhuset var det även sjukdomstillstånd och könstillhörighet som avgjorde placeringen.

Sjuksalarna hade högt i tak för att tunna ut den luftburna smitta som de intagna troddes sprida. Vila i sängläge var en behandlingsmetod, som ansågs ha en lugnande inverkan på patienterna. Det skulle ge kroppen möjligheter till återhämtning och självläkning, dessutom blev det lättare att hålla dem under kontroll.

Vattenbehandling är en av världens äldsta behandlingsmetoder. Långbad, det vill säga, att ligga i cirka 30 grader varmt vatten under många timmar, ibland hela dagen, var en mycket vanlig behandlingsmetod. Den ansågs ha en lugnande inverkan vid stark oro. De mest störande patienterna, som vägrade långbadet, placerades i celler. Det skulle ge vila och ro åt patienten.

Var helt självförsörjande
Utanför murarna fanns större områden både för åkerbruk och trädgårdsodling. Styrda av personalen, skötte patienterna både jordbruket och djuren. Mentalsjukhuset var helt självförsörjande. Inomhus arbetade de kvinnliga patienterna med sömnad, strumpstickning, spinning och kardning. En del av männen höll till i skomakeriet och snickeriverkstaden. Arbetsledarna var yrkeskunniga, men hade som regel ingen vårdutbildning.

Det enda som finns kvar av mentalsjukhuset Göteborgs hospital efter 134 år är portvaktstugorna och man kan dessutom passera dem utan att vara tvungen att visa permissionssedel för eventuella vakter.






Foto:
Filmaren Arde-Shir Seradj fick 2006 Angereds kulturpris för sin dokumentär "Rum med andra dörrar" som skildrar den psykiatriska miljön på Göteborgs hospital.