Gamla Göteborg »»

[Publicerad 2018-03-26]

En stålbjässe går av stapeln

När pansarbåten HMS Sverige sjösattes 1915 samlades tusentals göteborgare längs kajerna. Vy från Stenpiren. Arkivbild från Göteborgs stadsmuseum. Foto: Folke Reyde
När pansarbåten HMS Sverige sjösattes 1915 samlades tusentals göteborgare längs kajerna. Vy från Stenpiren. Arkivbild från Göteborgs stadsmuseum. Foto: Folke Reyde

När Götaverken var världens största varv. Stora båtar, ångmaskiner, dieselmotorer – till och med flygplan! Under större delen av 1900-talet präglades Göteborg av hamnen och varvsindustrin, och störst var Götaverken.

Göteborg den 3 maj 1915. Flaggorna vajar och växterna spirar – det är en krigisk feststämning i staden. Tusentals människor – sjöscouter, flottister och artillerister i paraduniform, vanliga göteborgare – står längs stadens kajer. Älven glänser i solljuset. Strax innan dagens stora händelse sjunger Göteborgs Par Bricoles kör den fosterländska sången ”Hör oss Svea”. Sedan är det dags för kungen, Gustav V, att trycka på knappen.

Så åker hon sakta i vattnet. Pansarbåten HMS Sverige, Sveriges modernaste krigsskepp någonsin. Det jublas, trots förmaningar från organisatörerna om att ”andäktig tystnad” ska råda. Sedan åker kungen och de andra viktiga personerna och äter mat på Börsen på Gustaf Adolfs torg.

120 meter lång och utrustad med tolv pannor kunde pansarbåten Sverige komma upp i 22,5 knop. Skrovet var täckt i tjock pansarplåt och utrustat med massor av kanoner. Skeppet hade finansierats av en förening, som var missnöjda med att regeringen inte satsade tillräckligt mycket pengar på försvaret. Totalt samlades 15 miljoner kronor in, och över 100 000 personer var med och betalade. Så många av de göteborgare som tittade på sjösättningen hade troligen själva varit med och bekostat båten.

Ångmaskiner, tak och flygplan
För Götaverken var den prestigefyllda ordern av pansarbåten Sverige det största bygget dittills. Götaverken grundades av skotten Alexander Keiller på 1840-talet under namnet Keillers Mekaniska Verkstad, och låg till en början på fastlandssidan vid Stora Badhusgatan. Den första tiden var det inget renodlat skeppsvarv utan man byggde lite allt möjligt som var stort, tekniskt och av järn. Som exempelvis ångmaskiner, turbiner och kranar, eller varför inte järnsängar och metallarbeten i byggnader. 1887 stod företaget, som då bytt namn till Göteborgs Mekaniska Verkstad och flyttat över älven till Lundbyvass, till exempel för stålkonstruktionen i Saluhallen på Kungstorget, ritat av arkitekten Hans Hedlund.

Vid tiden för sjösättningen av pansarbåten Sverige var Götaverken Sveriges största skeppsvarv, och 1920 var det Göteborgs näst största företag med 2287 anställda. 1933 hade varvet gått från störst i Sverige till störst i världen – det året sjösattes skepp på sammanlagt 47 200 bruttoregisterton. Under några år på 1930-talet gav sig Götaverken också in i flygplansbranschen och tillverkade bland annat Sveriges första serietillverkade sportflygplan. Flygplanstillverkningen lades dock ner efter bara några år eftersom konkurrensen från Saab var för stor.

Först bra, sedan dåligt
Men båtbyggaraffärerna gick strålande och fortsatte att gå bra under fram till början av 1960-talet. 1963 öppnade företaget ett varv till i Arendal. På 1970-talet slutade det gå bra för Götaverken, då kom nämligen varvskrisen. De svenska varven hade gjort stora och dyra investeringar, samtidigt som de fick allt hårdare konkurrens från Japan där byggnadskostnaderna var lägre. Det gick så långt att Götaverken tillsammans med övriga svenska storvarv förstatligades.

Verksamheten fortsatte i statlig regi, men framgångssagan var slut. 2015 stängde Cityvarvet, den sista kvarlevan av de en gång så betydelsefulla Götaverken. Och pansarbåten Sverige? Den skrotades 1958.